Radar

Trädgårdsbransch storsatsar efter rekordtorkan

Bobby Seger, vd för Flyinge Plantshop, bland krukor och växter i handelsträdgården utanför Lund.

Svenskarna handlar frön och plantor för miljarder varje år – men 2018 var tufft för branschen. Nu kavlar landets plantskolor och växtvaruhus upp ärmarna igen. ”Det är viktigt att få ut sortimentet och vara först på bollen nu”, säger Bobby Seger som driver Flyinge Plantshop utanför Lund.

Nävor, spirande pionplantor, bärbuskar och äppelträd – handelsträdgården i skånska Flyinge är fylld till bredden av säsongens växter. Glaserade krukor, jord i påse och allehanda trädgårdsdekorationer är utplockat och saluförs redan under bar himmel.

– Nu är det full satsning, förklarar Bobby Seger.

Potatis och påsklilja

Konsumenterna verkar också ha vaknat ur vinterdvalan. En bra vårdag kommer 600 betalande kunder till Flyinge, enligt Seger. Strax efter klockan tio en vanlig torsdag i slutet av mars börjar de sakta dyka upp – en efter en – på handelsträdgårdens stenbelagda gångar.

–Jag vill förbereda mina pallkragar för potatis, förklarar Hans Andersson från Genarp, som hunnit lasta en kärra full med kogödsel och sättpotatis strax efter öppning.

– Så blir det purjolök, rödbeta och rädisa. Och en spännande salladslök, fyller hans fru Karin Andersson i, och lägger en kruka med påskliljor i kundvagnen.

– Ja, lite blommor att ha vid ytterdörren.

Hans och Karin Andersson från Genarp har handlat kogödsel, sättpotatis, fröer och blommor att ha vid ytterdörren strax efter öppning på handelsträdgården Flyinge Plantshop utanför Lund
Hans och Karin Andersson från Genarp har handlat kogödsel, sättpotatis, fröer och blommor att ha vid ytterdörren strax efter öppning på handelsträdgården Flyinge Plantshop utanför Lund. Foto: Johan Nilsson/TT

"Tuffaste året"

Växtåret 2019 är efterlängtat, inte bara av kunder. Branschen som helhet har stora förhoppningar. Förra årets torka fick mer än landets trädgårdar att vissna. För många av landets trädgårdsföretagare innebar en kall marsmånad, följt av den rekordtorra sommaren utebliven vinst. I en del fall handlar det till och med om förlust.

– Det är nog det tuffaste året jag upplevt. Vi hade 78 dagar i sträck med mindre försäljning jämfört med 2017, berättar Bobby Seger i Flyinge.

Bo Grönt, som omfattar 37 medlemsbutiker från norr till söder, håller med.

– Många av våra medlemmar har klarat att hålla siffrorna, men några har tappat några procent av omsättningen, säger vd Kai Christensen och fortsätter:

– Hoppas konsumenterna inte tappat sugen, förra året var extremt.

Karin Wahlberg kör ut nya växter i handelsträdgården Flyinge Plantshop utanför Lund
Karin Wahlberg kör ut nya växter i handelsträdgården Flyinge Plantshop utanför Lund.Foto: Johan Nilsson/TT

Omsätter miljarder

Svenskarna är glada i trädgård – och konsumtionen av växter och trädgårdsprodukter ökar. Enligt siffror från Svensk Handel omsatte branschen 7,8 miljarder år 2017. En kraftig ökning från de 4,6 miljarder kronor som branschen omsatte år 2000.

Samtidigt har landets dominerande kedjor valt att expandera. Plantagen, ägd av investeringsbolaget Ratos, har precis öppnat i Ludvika – företagets 48:e butik i Sverige. Förra veckan öppnade konkurrenten Blomsterlandet nytt i Lund, och om två veckor är det dags för ytterligare en butik.

– Ja, i april öppnar vi i Örnsköldsvik, säger Patrik Lindgren på Blomsterlandet.

Flyinge Plantshop, som firar 50 år som fristående familjeföretag, räds inte konkurrens från jättarna. Att bli uppköpt av en kedja är uteslutet, säger Bobby Seger.

– Jag tänker som min pappa – vi vill styra det här som vi själva vill.

Fakta: Trädgårdsbranschen i Sverige

• 2017 omsatte branschen enligt Svensk Handel 7,8 miljarder kronor. Omsättningsutvecklingen var 3,7 procent.

• Branschen består av både kedjor och fristående handlare:
– Plantagen, som ägs av Ratos, har nu 48 butiker i Sverige.
– Blomsterlandet har 61 butiker.
– Bo Grönt, ett varumärke som omfattar 37 handelsträdgårdar i landet från Skellefteå till Vellinge, omsätter tillsammans mellan 450 och 500 miljoner kronor årligen.

•Landet har även en rad fristående handelsträdgårdar. Ett exempel är Flyinge Plantshop, som omsätter cirka 60 miljoner kronor. Där bedrivs, förutom försäljning av växter och tillbehör, också odling av 40 000 prydnadsbuskar varje år samt caféverksamhet.

•Den svenska växthandeln bedrivs även på nätet. Exempel på aktörer är bland annat Granngården, Odla.nu, Klostra samt Horto Green.

Källa: Svensk Handel samt butikerna

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.