Spelandet om pengar har fått stor uppmärksamhet i medierna på sistone, bland annat sedan civil- och konsumentminister Ardalan Shekarabi (S) underkänt branschens förslag till riktlinjer för spelreklam och hotat med skärpt lagstiftning.

Nu presenterar Folkhälsomyndigheten en undersökning som kan ge färsk ammunition till dem som vill begränsa spelbolagens marknadsföring: antalet svenskar med så allvarliga spelproblem att de kan klassas som spelberoende har nämligen ökat med 45 procent under åren 2015–2018, från omkring 31 000 till 45 000 personer.

– Trender av det här slaget är alltid obehagliga. Det visar att någonting händer som vi bör försöka hitta ett sätt att begränsa och förändra, säger Ulla Romild, utredare vid Folkhälsomyndigheten och den som lett studien.

Drabbar anhöriga

Det finns inga exakta siffror, men Ulla Romild uppskattar att omkring 30 000 barn bor i familjer där minst en förälder har spelproblem.

– Spelproblem får väldigt långtgående konsekvenser som psykisk ohälsa och självmordsproblematik, och som även drabbar familj och närstående. Vi vet inte vad det kostar för samhället, men det är ganska stora pengar, säger Romild.

Ökningen är störst bland kvinnor som nu utgör 64 procent av gruppen, jämfört med 18 procent i en liknande mätning från 2015. Ulla Romild säger att en förklaring till skiftet kan vara att spelbolagen riktat in sig på den kvinnliga målgruppen, men också att fler kvinnor än tidigare spelar på nätkasinon.

– Tillgängligheten till spel har ökat och de finns nu i mobilen hos var och en. Just tillgängligheten är den stora riskfaktorn för att utveckla spelproblem, säger Romild.

Snabba besked

Håkan Wall, legitimerad psykolog som forskar om spelberoende vid Karolinska institutet i Stockholm, delar bilden av att nätkasinon kan förklara ökningen av spelproblem bland kvinnor.

– I min forskning kan jag se att kvinnorna i väldigt stor utsträckning spelar på onlinecasinon, och att just den gruppen har mer problem än de som ägnar sig åt andra spelformer, säger Wall.

Spelformen är särskilt riskabel på grund av sin utformning.

– Det tar bara några sekunder från att man satsar pengarna till en eventuell vinst eller förlust, jämfört med lotteri där det kanske tar en hel vecka. Det öppnar för att spela mycket under kort tid, och det är också vanligt att personer med spelproblem försöker vinna tillbaka sina pengar, säger han.

Ministern utesluter ingenting

Folkhälsomyndighetens undersökning bekräftar enligt Ardalan Shekarabi den bild som regeringen tidigare haft av situationen, som låg till grund för omregleringen av spelmarknaden och den nya spellag som började gälla vid årsskiftet.

– Men det finns fortfarande en problematisk fråga kvar. Det som jag ser som den stora risken för spelkonsumenterna är spelreklamen, det är därför vi lägger ner mycket energi på att skärpa reglerna där, säger han.

Enligt Shekarabi kommer regeringen ”i närtid” att redovisa den framtida processen i frågan.

– I det här läget har jag inte uteslutit några som helst alternativ, jag har till och med träffat företrädare för Italiens regering och tittat på totalförbud mot spelreklam. Det är vårt sistahandsalternativ, säger Shekarabi.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.