I tider av klimatångest så tar många unga klivet från att vara kontorsarbetande stadsbor till att bli heltidsbönder med jord under naglarna. Över hela Sverige så startas det upp småskaliga andelsjordbruk som på någon hektar producerar grönsaker med handredskap och på ett rationellt sätt. Och det är de unga som går i bräschen.
1,5 hektar odlingsbäddar. Det är vad som göms under snömassan i Torsåker. Bredvid Ångermanälven i Västernorrland ska Terez Bergfeldt (36) och Linda Isaksson (35) den här säsongen producera 58 olika sorters grönsaker på bäddarna. Odlingssäsongen har precis dragit igång och under lysrör så förkultiverar de purjolök och rotselleri.
– Att odla grönsaker blir ett sätt att rädda världen för mig, berättar Terez. Jag vill inte sitta vid datorn eller bara prata och skriva.
Linda håller med.
– Ja, det är för att rädda världen. Vi behöver mer lokal mat som är producerad på ett bra sätt.
2015 startade de därför Torsåkers gårdsprodukter. I dag levererar de grönsaker till privatpersoner, restauranger och offentliga kök lokalt i Västernorrland.
– Vi odlar inte bara grönsaker, utan också biologisk mångfald, berättar Linda. Vi försöker skapa ett naturligt ekosystem i balans för att slippa använda bekämpningsmedel. Vi lagrar kol i marken, både för att det ger bättre grönsaker och för att binda koldioxid. Vi strävar också efter att vara fossilfria i vårt jordbruk.
Andelsjordbruken blir snabbt fler
Terez och Linda har utbildat sig på Hola folkhögskola och genom att volontärarbeta på Ramsjö gård utanför Uppsala. Då – 2009 – var Ramsjö gård unikt i sitt slag. Det var nämligen det första andelsjordbruket i Sverige.
Andelsjordbruk – eller community-supported agriculture (CSA) – är en form av småskaligt jordbruk där producenten på förhand får betalt för det som kommer att levereras under säsongen. Kunderna blir andelsmedlemmar och tar del av risken samtidigt som de stödjer en småskalig lokal produktion. Rörelsen startade i Japan på 60-talet och spred sig bland annat till USA – där det i dag är en utbredd modell för grönsaksproduktion.
Föreningen Andelsjordbruk Sverige, som startade 2015, har i dag 24 medlemmar. Men inte alla andelsjordbruk är med i föreningen. När de förra året gjorde en inventering hittade de runt 35 stycken aktiva andelsjordbruk.
– Det har säkert fördubblats nu, tror Maja Söderberg som sitter i styrelsen för Andelsjordbruk Sverige och själv driver andelsjordbruket Nybrukarna. Det har varit en stor ökning sedan förra året.
De flesta andelsjordbruk producerar grönsaker, men några fokuserar på kött eller honung.
Unga driver på utvecklingen
– Det är många unga som startar andelsjordbruk och ofta med icke-jordbruksbakgrund från början, berättar Maja Söderberg. Många från kreativa yrken som vill bort från kontorsjobb och flyttar ut på landsbygden istället.
På Hjo folkhögskola sökte ett 40-tal till den nystartade kursen ”Småskalig grönsaksproduktion”. Av de 16 som antogs är de flesta unga (20-40 år) och många har ingen formell utbildning i odling. Kursläraren Jonas Ringqvist berättar hur intresset för grönsaksodling bland unga har ökat.
– Det är en jätteskillnad från för några år sedan, det händer väldigt mycket nu med många som startar upp. Det är häftigt – det finns verkligen en rörelse. Det är många som kommer från självförsörjningshållet och tidigare bara odlat till husbehov.
Den 2–3 mars arrangeras Odlingsdagarna 2019 i Göteborg, där småskaliga grönsaksproducenter från hela Norden samlas. Det är fullbokat sedan flera veckor tillbaka med över 120 deltagare.
Terez och Linda erbjuder den här säsongen 70 andelar och har inga planer på att sluta. De funderar istället på hur verksamheten kan bli mindre sårbar i framtiden – både mot yttre samhällsstörningar och långsiktigt hållbar för dem själva.
– Det känns meningsfullt att odla grönsaker, berättar Linda. Jag gör faktiskt någonting, jag producerar inte bara papper.
