I dag finns ett undantag från tillståndsplikten för kameror i tunnelbanan, men nu föreslås att tillståndsplikten ska tas bort även på exempelvis bussar, tåg, fartyg, stationer och terminaler. Det innebär att de företag som driver kollektivtrafik får sätta upp kameror i bussar och tåg, på stationer och busshållplatser och i anslutning till dessa, till exempel bilparkeringar.

Stort behov

Tillståndsplikten tas även bort för bevakning av flygplatser.

Förslagen motiveras med att ordningsstörningar, brottslighet och terrorhot gör att behovet av kamerabevakning är stort. Förhoppningen är att nya tillståndsregler ska underlätta polisens utredningsarbete och även förebygga att brott begås.

Justitieminister Morgan Johansson (S) bejakar inriktningen på förslagen, som nu ska gå ut på remiss.

Mer kameror

– Vår huvudsakliga inriktning är att vi måste kunna använda oss mer av kameror, både för att förebygga och klara upp brott, så vi är överens om själva inriktningen, säger han till TT.

TT: Det här innebär att områdena där man bevakas utökas. Varför måste man filma befolkningen så mycket?

– Jag tror att det finns ett stort stöd i befolkningen generellt sett till olika åtgärder som medverkar till att man klarar upp och förebygger brott. Det ökar faktiskt tryggheten hos befolkningen, säger Morgan Johansson.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.