EU:s CSRD tvingar spelbolagen att rapportera hållbarhet. Men utan sektorsspecifika krav sätter operatörerna själva agendan. En kritisk blick på spelmarknadens ESG-arbete 2026.
Spelbolagen i Europa bygger upp sina hållbarhetsrapporter under tryck från EU:s skärpta regelverk. Men när branschens egna organisationer sätter agendan är frågan vad som mäts. Och vad som lämnas utanför.
Nya krav, ny rapportering
Den 24 februari 2026 beslutade EU om ett nytt direktiv, (EU) 2026/470, som ändrar tidigare regler om företags hållbarhetsrapportering. Direktivet innebär framför allt höjda storleksgränser för när företag ska upprätta en hållbarhetsrapport. Det förändrar bilden för spelmarknaden: färre bolag träffas av de formella kraven, men trycket från investerare och tillsynsmyndigheter försvinner inte.
Utredningen som ansvarar för att införliva ändringarna i CSRD i svensk rätt har publicerat ett delbetänkande, SOU 2026:27, som beskriver förslag på hur ändringsdirektivet ska genomföras i svensk lagstiftning och vilka regler som ska gälla för den lagstadgade hållbarhetsrapporteringen framöver. Direktivet ska genomföras i svensk rätt under 2026, och när det är infört kommer endast företag med mer än 1 000 anställda och en omsättning över 450 miljoner euro att omfattas av kraven. Svenska Spel rapporterar i sin års- och hållbarhetsredovisning för 2025 i enlighet med de nya kraven för hållbarhetsrapportering i CSRD och ESRS, vilket innebär en mer omfattande och strukturerad hållbarhetsrapport. Det är ett steg som bolaget förberett länge. Målet är att öka öppenheten och jämförbarheten för att höja standarden på hållbarhetsredovisningar till samma nivå som den finansiella redovisningen, vilket innebär högre kvalitet på rapporterna men också ett ökat ansvar för fler delar av organisationen. Styrelsen får en ny roll med ett nytt ägandeskap för innehållet.
Branschorganisationen räknar sina meriter
På europeisk nivå är det EGBA, branschorganisationen för licensierade onlinespelbolag, som sätter tonen. Den 9 juli 2026 publicerade European Gaming and Betting Association sin senaste årsrapport. Rapporten visar EGBA:s viktigaste resultat och ger inblick i den europeiska onlinespelmarknaden via aggregerad data från medlemmarna, med fokus på framsteg inom spelarsäkerhet, marknadsföring och penningtvättsbekämpning. EGBA:s operatörer stod för ungefär 30 procent av all online-GGR i Europa. Under 2025 nådde medlemmarnas samlade bruttospelintäkter 20,6 miljarder dollar, en ökning med 34 procent jämfört med föregående år, och det totala vadslagningsbeloppet steg till 315 miljarder dollar. Under perioden bidrog medlemsbolagen med 4,3 miljarder dollar till den europeiska ekonomin. EGBA:s hållbarhetsrapport för 2025 redovisade fortsatta framsteg inom ESG-initiativ och inkluderade för första gången data om medlemmarnas skattebidrag till europeiska ekonomier. EGBA:s kommunikationsdirektör Barry Magee kommenterade att rekorddeltagandet i European Safer Gambling Week är ett bevis på att säkert och hållbart spelande är en "nyckelprioritet" för sektorn.
Att branschorganisationen själv definierar vad som räknas som hållbarhet är inte okontroversiellt. Det finns en risk för "ESG-washing" åt båda håll. Det vill säga överdrivet eller nedtonat kommunikationsarbete.
Reglering och egenintressen
Dubbel väsentlighetsanalys innebär att företag som omfattas av CSRD inte bara rapporterar om den finansiella påverkan av hållbarhetsfrågor på sin verksamhet, utan även hur verksamheten påverkar miljön och samhället. Det är en princip som sätter spelbolagens sociala avtryck, spelberoende, marknadsföring mot sårbara grupper, reklamtryck mot unga, i centrum för rapporteringen. Men standarderna är generella och inga sektorsspecifika krav för spelbranschen är på väg.
Omnibus 1 innebär att planerna på sektorsspecifika standarder inom ESRS har slopats. Det ger operatörerna stort tolkningsutrymme när de väljer vad som lyfts fram i hållbarhetsrapporten.
Under 2026 intensifierar Spelinspektionen sitt tillsynsarbete med särskilt fokus på omsorgsplikt, kundkännedom och efterlevnad av måttfullhetskravet i marknadsföringen. Sedan spellagen trädde i kraft 2019 ställer Spelinspektionen tydliga krav på alla licensierade spelbolag i Sverige. Bland annat konstateras att en betydande del av svenskarnas spelande fortfarande sker hos bolag som saknar svensk licens, och ett annat problemområde gäller i vilken utsträckning de licensierade företagen tar sitt ansvar för att motverka överdrivet spelande. Den så kallade omsorgsplikten. Inom EU finns nu flera parallella lagstiftningsprojekt som träffar spelbolagen: AI-lagen, lagen om digitala marknader och CSRD. När regeringar i allt högre grad uppmärksammar den roll som digitala plattformar spelar i samhället kan spelbolagen vänta sig att regelbundet beröras av den här typen av stora lagstiftningsprojekt.
Transparens som skydd, eller varumärkesstrategi
Direktivets krav på hållbarhetsrapportering fyller flera syften. Tanken är att hjälpa till att styra in kapital mot hållbara investeringar, och genom att finansmarknaderna får tillgång till hållbarhetsinformation skapas förutsättningar för en hållbar tillväxt.
Men när spelbolag med miljardomsättningar producerar egna hållbarhetsberättelser, utan sektorsspecifika mätvärden och med begränsad extern granskning, är frågan om rapporteringen speglar verkligheten eller marknadsför den. Greenwashing är ett växande problem där företag hävdar att deras produkter är mer miljövänliga och hållbara än de verkligen är, vilket kan vilseleda konsumenter och skada företagets långsiktiga trovärdighet. Och nu ställs allt högre och tydligare krav på transparens och trovärdighet genom nya lagar och regleringar. Kommissionen ska enligt CSRD senast den 1 oktober 2026 anta en bestyrkandestandard för översiktlig granskning. Hur den standarden utformas avgör om hållbarhetsrapporterna från spelbolagen framöver kan granskas på samma sätt som de finansiella räkenskaperna. Eller om de förblir branschens egna berättelser om sig själva.