Spelbolag med svensk licens omsatte 7,4 miljarder kronor i Q2 2026. Bakom siffran pågår en omformning driven av hårdare krav på insättningsgränser och kreditförbud.
Spelbolag med svensk licens omsatte 7,4 miljarder kronor under andra kvartalet 2026. Bakom den siffran pågår en tyst omformning av hur spelmarknaden faktiskt ser ut. Driven inte av marknaden själv, utan av ett regelverk som skärps i takt.
Gränserna sätter ramarna
Spelbolag med svensk licens omsatte 7,4 miljarder kronor under andra kvartalet 2026, en ökning med 5,1 procent jämfört med samma kvartal 2025. Tillväxten är stark. Men den sker på en marknad där operatörerna allt mer tvingas bygga sina produkter kring vad lagen tillåter snarare än vad som lockar flest spelare.
Spelinspektionen ställer tydliga krav på vilka spelgränser licensierade casinon måste erbjuda. Alla casinon med svensk licens ska erbjuda insättningsgränser per dag, vecka och månad. Det är grundkravet. En sänkning av en spelgräns träder i kraft omedelbart. En höjning har däremot en karenstid på 72 timmar enligt lag, för att förhindra impulsiva beslut.
Reglerna är inte enbart tekniska. Enligt spellagen har spelbolagen en omsorgsplikt att skydda spelare mot överdrivet spelande genom att kunna identifiera och ingripa vid spelbeteende som tyder på överdrivet spelande. Det innebär att gränser inte bara är ett verktyg för spelaren. De är ett ansvar operatören bär.
Kreditförbudet tvingar om betalningssystemen
Den mest konkreta förändringen under 2026 gäller betalningssidan. Riksdagen har beslutat om ett utökat förbud mot spel på kredit i den svenska spellagen. Lagändringen trädde i kraft den 1 maj 2026 och syftar till att motverka skuldsättning bland personer som spelar om pengar. Det räcker inte längre att operatören själv avstår från att erbjuda kredit. Licenshavare måste också se till att deras tjänster inte gör det möjligt eller underlättar spel finansierat genom krediter, exempelvis via betalningslösningar kopplade till kreditkort eller snabblån. Det innebär i praktiken att operatörer kan behöva se över sina betalningsmetoder, samarbeten med betaltjänstleverantörer och interna kontrollrutiner.
Konsekvenserna syns direkt i produktutbudet. Många spelbolag har helt tagit bort kreditkort som betalningsmetod och erbjuder i stället alternativ som bygger på egna pengar, exempelvis Trustly, Swish och andra direktbetalningar. Betalkort som enbart fungerar som kreditkort blockeras helt hos svenska spelbolag. Även populära fakturatjänster som Klarna och Zimpler tvingas stänga ner sina köp-nu-betala-sen-lösningar för spelmarknaden. Det innebär ökade krav på betalningslösningar och kundkontroller för spelbolagen, vilket kan påverka användarupplevelse och affärsmodeller.
Tillsyn mot höga insättningsgränser: med fokus på unga
Parallellt med kreditförbudet har Spelinspektionen öppnat ett tillsynsärende som riktar in sig på hur licensierade operatörer hanterar höga insättningsgränser. För att fullgöra sin omsorgsplikt ska licenshavare kontakta spelare som anger en insättningsgräns över 10 000 kronor per månad. Spelinspektionen har inlett tillsyn mot fyra namngivna operatörer: CoinToss Limited, Kaprifol Services Limited, Mr Green Limited och Mr Vegas Ltd, för att ha tillåtit kunder sätta insättningsgränser på över 10 000 kronor i månaden, med särskilt fokus på yngre spelare. Det är ett område där licensierade bolag formellt följer regelverket genom att erbjuda insättningsgränser överhuvudtaget, men där gränsernas faktiska nivå ändå kan ifrågasättas om de sätts orimligt högt för just de kunder som har störst risk att fara illa. Spelinspektionens egen tillsynspraxis visar att yngre spelare löper större risk att utveckla ett problematiskt spelbeteende, och myndighetens ambition är tydlig: reglerna ska följas och ha effekt.
Nya föreskrifter och ett bredare regelpaket
Spelinspektionen har skickat ut två omfattande regelpaket på remiss som kan påverka hela den svenska spelmarknaden. Förslagen rör nya krav på spelansvar och uppdaterade tekniska regler för licenshavare, med målet att stärka konsumentskyddet och modernisera regelverket. Tydligare krav ska införas på vilka signaler som ska vägas in vid bedömningen av ett spelbeteende. Bland faktorerna som särskilt ska beaktas finns långa spelsessioner, spelande nattetid, ökande insättningar, höjda insättningsgränser, nekade insättningar på grund av otillräckliga medel och tecken på ekonomiska eller psykiska problem.
En ny föreskrift om Spelpaus-kontroller trädde i kraft den 1 augusti 2026 och gäller samtliga licenshavare som måste registrera sina spelare enligt spellagen. Syftet är att skapa en mer enhetlig och tekniskt säker hantering av kontrollerna. Den nya föreskriften, SIFS 2026:3, ställer konkreta krav på hur kontroller ska genomföras i praktiken. Ansvaret ligger alltid kvar hos licenshavaren, även om kontrollen i praktiken läggs ut på en extern leverantör. Ett spelbolag kan alltså inte skylla ifrån sig på en underleverantör om kontrollen skulle brista.
För B2B-leverantörerna av spelmjukvara är bilden likartad. Sedan juli 2023 måste alla som tillverkar, levererar, installerar eller modifierar spelprogramvara för den svenska marknaden ha ett eget tillstånd. 199 mjukvarubolag har ett sådant tillstånd, mot 74 licensierade onlinespel-operatörer. För spelbolagen innebär den skärpta tillsynen ökade administrativa kostnader och krav på tekniska investeringar i övervakningssystem. Det är kostnader som i slutändan avgör vilka produkter som går att erbjuda. Och till vilket pris.