Riksrevisionen slår fast att statens arbete mot spelproblem inte fungerar. Nu växer frågan: ska spelskattens miljarder öronmärkas för beroendevård?
Riksrevisionen slog fast i februari 2026 att statens arbete mot spelproblem inte fungerar. Nu växer trycket på att koppla spelskattens intäkter direkt till vård och förebyggande insatser. Men spelbolagen vill inte ta notan.
Granskningen som satte fart på debatten
I rapporten Statens arbete mot problem med spel om pengar (RiR 2026:1) redovisar Riksrevisionen sin bedömning att statens arbete för att minska spelproblem inte är effektivt. Riksrevisionen konstaterar att riksdagens mål om att de negativa konsekvenserna av överdrivet spelande om pengar ska minska inte har uppnåtts.
Siffrorna bakom slutsatsen är tunga. Drygt 350 000 personer bedöms ha någon form av spelproblem, varav 40 000 bedöms ha allvarliga problem. De samhälleliga kostnaderna beräknas uppgå till 11,5 miljarder kronor årligen. Unga män är överrepresenterade bland dem som har spelproblem, och flera indikatorer visar att det riskfyllda spelandet bland dem ökar. Särskilt oroande är att spelandet ökar bland barn och unga.
Skatten in: vården ut?
Spelskatten tas i dag ut med 22 procent på spelbolagens behållning efter utbetalda vinster. Spelskatt ska betalas till staten för sådant licenspliktigt spel som tillhandahålls av en licenshavare enligt spellagen. Intäkterna går rakt in i statskassan utan öronmärkning för vård eller förebyggande arbete.
Mot den bakgrunden ter sig stödet till dem som drabbas av spelproblem remarkabelt litet. Sedan 2015 fördelar Folkhälsomyndigheten årligen statsbidrag till ideella organisationer som arbetar förebyggande mot spelproblem. 3 500 000 kronor fördelas efter ansökan och för 2025 beviljades Spelberoendegruppen och Spelberoendes riksförbund medel. År 2024 gick 18 miljoner kronor till Stockholms länssjukvårdsområde för att driva Stödlinjen.
Tre och en halv miljon kronor i statsbidrag till förebyggande organisationer. Det kan jämföras med de samhällsekonomiska skadekostnaderna på 11,5 miljarder.
Spelbolagen pekar på staten
Svenska Spel redovisade ett kraftigt lyft under fotbolls-VM 2026 med 340 procent fler nyregistrerade kunder inom sport och casino i juni samt ett rörelseresultat på 1,276 miljarder kronor för årets första sex månader. Bolaget möter hård kritik från Spelberoendes riksförbund, som menar att vinstfokuset riskerar att överskugga spelansvaret. Svenska Spel betonar att finansiering av vård för spelberoende är ett ansvar för stat och regioner, inte för enskilda spelbolag. Bolaget lyfter fram AI-baserad övervakning av spelbeteenden, strikta insättningsgränser och investeringar på över 100 miljoner kronor i forskning om spelproblem under de senaste 15 åren.
Riksrevisionen ifrågasätter inte att insatser görs. Problemet är att de inte räcker. Spelproblem är svårare att upptäcka än andra beroenden. Granskningen visar att Folkhälsomyndigheten inte har integrerat spelproblem systematiskt i sitt arbete med ANDTS.
Regeringen svarar, men öronmärker inte
Regeringen instämmer i att spelproblem ofta hänger ihop med psykisk ohälsa, suicid och skuldsättning. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka arbetet för att tidigt upptäcka spelproblem hos barn och unga och statsbidraget till förebyggande arbete har höjts. Ett nytt förbud mot att spela på kredit började gälla den 1 maj 2026. Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa kunskap som ska hjälpa till att tidigt upptäcka och förebygga spelproblem hos barn och unga.
Frågan om att koppla spelskattens intäkter direkt till beroendevården lämnar regeringen däremot obesvarad. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga att inkludera frågor om spelproblem i satsningar inom angränsande områden. Regeringen anser att de åtgärder som redan vidtagits innebär att det för närvarande inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder utifrån den rekommendationen.
En mer strukturell förändring väntar på sig. Regionerna får genom en ny proposition ansvar för all hälso- och sjukvård vid skadligt bruk och beroende. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028. Hur den vården ska finansieras, och om spelskattens intäkter ska bidra, är ännu inte avgjort.
Under 2023 behandlades drygt 1 000 personer för diagnosen spelberoende inom den specialiserade vården. Med 40 000 allvarligt drabbade i landet är gapet mellan behov och tillgänglig vård svårt att blunda för.