Sexton procent av svenskarnas spelande sker utanför licenssystemet. Ansvarsmärkning är skiljelinjen. Men bara 30 procent av spelarna vet om ett bolag har licens.
Sexton procent av allt spelande i Sverige sker fortfarande utanför licenssystemet. Ansvarsmärkning, krav på Spelpaus, omsorgsplikt och insättningsgränser, är det som i praktiken avgränsar den reglerade marknaden från den grå. Men märkningen biter inte om spelare inte vet vad de letar efter.
Kanaliseringen fastnar under målet
Spelinspektionen rapporterade den 15 juni 2026 att 84 procent av all svensk spelomsättning sker hos aktörer med svensk licens. Det innebär att 16 procent av spelandet ligger utanför svensk reglering. Inom nätkasinosegmentet är läget ännu mer bekymmersamt. Medan vadhållning ligger på en kanaliseringsgrad om 96 procent, stannar nätcasino på 81 procent enligt Spelinspektionens senaste mätning. SPER konstaterar att detta är en lägre nivå än målet på 90 procent, som sattes inför omregleringen av spelmarknaden. Gapet är inte bara en siffra. För nationen som helhet motsvarar det cirka 5,4 miljarder kronor om året i förlorad omsättning till olicensierade operatörer, ofta registrerade på Malta eller Curaçao. Till och med den 30 april 2026 hade myndigheten identifierat 2 186 sajter utan svensk licens. Av dem var 976 rena nätkasinon och 800 kombinerade nätcasino med vadhållning.
Vad märkningen faktiskt kräver
Det svenska licenssystemet vilar på ett paket av konsumentskyddskrav som tillsammans utgör den synliga skiljelinjen mot den grå marknaden. Omsorgsplikt innebär att licenshavaren ska säkerställa att sociala och hälsomässiga hänsyn iakttas i spelverksamheten och ska motverka överdrivet spelande och hjälpa spelare att minska sitt spelande när det finns anledning till det. Kreditförbud gäller: det är inte tillåtet för licenshavare att erbjuda eller lämna kredit.I praktiken innebär det att alla licensierade bolag måste erbjuda självavstängning via Spelpaus och möjlighet att sätta egna spelgränser, men även erbjuda ett självtest där spelaren kan bedöma sitt eget spelbeteende. Utöver det är bolagen skyldiga att ha en konkret handlingsplan för hur de faktiskt skyddar sina spelare.
Från den 1 augusti 2026 skärps kraven ytterligare. Spelinspektionen har beslutat om en ny föreskrift som tydliggör hur operatörer ska genomföra kontroller mot det nationella självavstängningsregistret Spelpaus.se. Reglerna träder i kraft den 1 augusti 2026 och gäller samtliga licenshavare som måste registrera sina spelare enligt spellagen. Bland annat måste svenska spelbolag använda sina individuella anslutningsuppgifter, så kallade Actor ID och API-nycklar, som tilldelas av Spelinspektionen. Under 2026 intensifierar Spelinspektionen sitt tillsynsarbete med särskilt fokus på omsorgsplikt, kundkännedom och efterlevnad av måttfullhetskravet i marknadsföringen. Bolag som brister riskerar sanktionsavgifter och i allvarliga fall indragen licens.
Tillsynen räcker inte till
Riksrevisionens granskning från 2024 är fortfarande en tung referenspunkt i debatten. Riksrevisionens övergripande slutsats är att tillsynen över spelmarknaden inte är tillräckligt effektiv för att motsvara de förväntningar som riksdagen och regeringen uttryckte i samband med omregleringen av spelmarknaden 2019. Riksrevisionen bedömer att Spelinspektionen genomför få inspektioner, inte gör valet av de aktörer som blir föremål för tillsyn utifrån välgrundade riskanalyser och inte i tillräcklig utsträckning följer upp om påtalade brister rättats till. Regeringen svarade med att höja myndighetens anslag. Regeringen aviserade en fortsatt stegvis ökning av anslaget för 2026 med ytterligare 3 miljoner kronor. Spelinspektionen har under årets inledning utfärdat flera nya varningar mot licensierade spelbolag efter tillsynsärenden kopplade till kundkännedom, omsorgsplikt och marknadsföring. Myndigheten uppger att bristerna rör både dokumentation och praktiskt genomförande av åtgärder för att motverka spelproblem och penningtvätt.
Spelare ser inte märkningen
Ansvarsmärkningen fungerar bara om konsumenterna känner till den. Det gör de inte i tillräcklig utsträckning. I undersökningen Allmänheten om spel 2025 svarade endast 30 procent att de vet om ett spelbolag har svensk licens eller inte. Samtidigt uppgav 9 procent att de spelar både hos licensierade och olicensierade aktörer. Spelinspektionen menar att detta ökar risken för att spelare hamnar hos bolag som saknar Spelpaus, insättningsgränser och andra svenska skyddssystem. Den grå marknadens dragkraft är inte svår att förstå. Den som spelar olicensierat saknar det spelarskydd som svensk licens garanterar, inga insättningsgränser, ingen Spelpaus, och möter ofta aggressiv marknadsföring som kan driva på spelproblem. Bonusarna hos olicensierade bolag kan verka generösa, men omsättningskraven är ofta mycket tuffare och villkoren otydliga.I en ny rapport till regeringen föreslår Spelinspektionen bland annat hårdare regler kring betalningsförmedling, affiliate-marknadsföring och sökträffar som leder till spel utan svensk licens. SPER, branschorganisationen för licensierade spelbolag, är tydlig med vad som krävs.
– Det ska aldrig vara lagligt för olicensierade spelbolag att ta emot spel från svenska kunder. Jag hoppas att Finansdepartementets pågående utredning om spellagens tillämpningsområde kommer att lämna förslag som innebär att olicensierade spelbolag som erbjuder spel till svenska konsumenter kan stoppas, säger SPER i ett uttalande om Spelinspektionens kanaliseringsrapport.
I länder med starkare kanaliseringsverktyg finns lösningar som idag saknas i Sverige, exempelvis DNS-blockering av olagliga spelsidor, betalningsblockering och samverkan med tredje part som söktjänster och värdtjänstleverantörer. Frågan om ansvarsmärkning handlar till sist om vad märkningen är värd när de olicensierade alternativen är ett klick bort och en majoritet av spelarna inte kan skilja dem åt.