Startsida - Nyheter

Radar

Inte säkert att kommande vacciner räddar liv

Just nu pågår ett flertal kliniska prövningar av vaccin mot det nya coronaviruset.

Tre vaccinkandidater mot covid-19 befinner sig nu i fas 3, det sista prövningsstadiet. Målet är ett vaccin som effektivt skyddar mot det nya coronaviruset. Men vad menar vi egentligen med att ett vaccin är ”effektivt”?

Hela världen längtar efter ett fungerande vaccin mot sars-cov-2, det vill säga mot det virus som just nu sprider sig i alla världsdelar och som orsakat en miljon människors död.

Men vad menar vi med när vi säger att ett vaccin fungerar? Är det om vaccinet är bra på att förhindra mild sjukdom, eller vill vi hellre ha ett vaccin som reducerar risken för svår sjukdom och förtida död? Svaret är uppenbart. Det senare, så klart.

I förra veckan offentliggjordes protokollen för hur de tre vaccinkandidater mot covid-19 som kommit längst i utvecklingsprocessen ska testas. De tre vaccinerna kommer från läkemedelsföretagen Moderna, Pfizer och Astra Zeneca och protokollen offentliggjordes i samband med att prövningarna nu gått in i fas 3, det vill säga det sista prövningsstadiet före ett eventuellt godkännande.

Studierna av vaccinkandidaterna från Moderna och Astra Zeneca kommer att involvera cirka 30 000 personer vardera, medan Pfizers studie kommer att inkludera 44 000 människor. Hälften får vaccinkandidaten, medan den andra hälften får verkningslöst saltvatten.

Milda symtom

Studierna görs för att hitta mer ovanliga biverkningar, men också för att ta reda på om vaccinet skyddar mot covid-19 eller inte.

Ett problem med covid-19 i vaccinsammanhang är dock att de allra flesta endast drabbas av mild sjukdom, medan ett fåtal riskerar ett betydligt mer allvarligt förlopp. Och enligt Peter Doshi, verksam vid University of Maryland School of Pharmacy, och Eric Topol, professor i medicin vid Scripps Research – som granskat protokollen – är det inte givet att dessa vacciner, om de godkänns, kommer att skydda mot svår sjukdom.

Allt hänger nämligen på hur de olika företagen utformat protokollen. Det vill säga vad företagen satt upp som studiernas ”primary endpoint”, primär effektvariabel på svenska. Det man vill att studien ska visa och kring vilken studien är utformad.

Tanken med studierna är att de ska fortgå till dess att 150 till 160 patienter drabbats av covid-19. Men gemensamt för alla tre företag är att de nöjer sig med att vaccinet ska förhindra mild sjukdom. I undersökningarna av Modernas och Pfizers vaccinkandidater räcker det med att personen ifråga drabbas av en hostning, följt av ett positivt covidtest, för att det ska räknas som en ”träff”. För Astra Zeneca räcker det också med milda symtom, men man kräver därutöver att personen ifråga också ska ha fått feber.

Mer skada än nytta

Enligt Peter Doshi och Eric Topol finns det flera problem med ett sådant upplägg. I tidningen New York Times argumenterar de för att även om vaccinerna visar sig förhindra covid-19, finns det inga garantier för att det också skyddar mot allvarlig sjukdom, eftersom milda symtom är mycket vanligare än allvarliga. Därutöver kommer vi inte att få reda på om hur effektiva vaccinerna är bland äldre människor, som löper störst risk att råka illa ut, eftersom en majoritet av studiedeltagarna antagligen kommer att utgöras av friska vuxna.

Dessutom, skriver de, orsakar vaccinerna från Moderna och Pfizer symtom som påminner om mild covid-19. I Pfizers tidiga undersökning drabbades över hälften av deltagarna av huvudvärk, muskelsmärtor och frossa. Om vaccinet slutligen inte visar sig vara mer effektivt än att det bara förhindrar mild sjukdom, kan en massvaccinering med detta vaccin alltså orsaka mer besvär än vad det förhindrar.

Ett tredje problem är att studierna, som involverar tiotusentals människor, kan komma att avbrytas efter att bara 150 covidfall konstaterats, vilket är alldeles för få, anser de, för ett vaccin som kan komma att ges till hundratals miljoner människor.

Oxfordvaccinet

Det vaccin som Sverige slutit avtal med är det så kallade Oxfordvaccinet som tagits fram av forskare vid Oxford University, med hjälp av Astra Zeneca. Det är ett så kallat vektorbaserat vaccin där man tar hjälp av ett vanligt förkylningsvirus för att ta sig in i cellerna. I virusets arvsmassa finns en sekvens för ett protein som kommer från coronavirusets yta och som man vill att immunförsvaret ska reagera på.

En nackdel med denna strategi är dock att risken finns att kroppen reagerar på förkylningsviruset och bildar immunitet mot detta, och inte bara coronaviruset. I så fall kommer vaccinet inte fungera om det behöver ges en gång till, eftersom kroppen blivit immun mot vektorn.

Utöver detta vaccin planerar Sverige att sluta avtal med flera andra vaccintillverkare.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV