Migrationskommittén lämnar i dag sina förslag på en ny migrationspolitik.
Bland annat föreslås att försörjnings-, språk- och samhällskunskapskrav ska ställas för permanent uppehållstillstånd.
I eftermiddag lämnar migrationskommittén in sitt betänkande till migrationsminister Morgan Johansson (S).
Betänkandet som helhet saknar brett stöd bland riksdagspartierna. Därför lägger kommitténs ordförande fram en rad förslag som stöds av olika majoriteter.
Om de förslagen genomförs så bedöms effekten bli en asylinvandring ungefär på dagens nivå, förutsatt att läget i omvärlden inte förändras. Förra året sökte nästan 22 000 personer asyl i Sverige.
Kommitténs förslag liknar den nuvarande tillfälliga lagen. Det innebär att uppehållstillstånd som huvudregel ska vara tidsbegränsade.
Nya krav ställs
Likt den tillfälliga lagen ska de som får skydd som flyktingar normalt få uppehållstillstånd i tre år och alternativt skyddsbehövande, oftast krigsflyktingar, tillstånd för 13 månader.
Nytt är tidsgränserna vid förlängning av det första uppehållstillståndet, samt tidsgränser för när man kan ansöka om permanent uppehållstillstånd.
Nytt är också att försörjnings-, språk- och samhällskunskapskrav ska ställas för permanent uppehållstillstånd.
Likt den tillfälliga lagen så får både flyktingar och alternativt skyddsbehövande rätt till familjeåterförening. De slipper försörjningskrav om ansökan om anhöriginvandring lämnas in inom tre månader efter beslut om uppehållstillståndet.
Konflikt i regeringen
Regeringen väntas nu skicka ut förslagen på remiss för att därefter utforma en proposition till riksdagen. De två regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet är dock oense om förslagen.
S stödjer samtliga förslag, medan MP bara står bakom ett fåtal. MP anser att förslagen leder till en alldeles för stram migrationspolitik.
– Det är 100 procent socialdemokratisk politik och inte mycket av vår, sade partiets migrationspolitiske talesperson Annika Hirvonen Falk i augusti.
Frågan är nu hur statsminister Stefan Löfven (S) och migrationsminister Morgan Johansson (S) ska hantera den stora klyftan mellan regeringspartierna. De måste vara överens för att regeringen ska kunna lägga fram en proposition om en ny utlänningslag.
Vill strama åt
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna anser att helheten av migrationskommitténs förslag inte är tillräckligt stram.
M vill till exempel att alternativt skyddsbehövande ska ha rätt till anhöriginvandring först efter två år och vill skärpa försörjningskraven. M säger i sin reservation också nej till skyddsgrunden ”synnerligen ömmande omständigheter” och efterlyser åtgärder för att se till att personer med asylavslag verkligen lämnar landet.
Den nuvarande tillfälliga lagen går ut den 19 juli 2021. Om riksdagen inte fattat beslut om en ny utlänningslag då, kommer Sverige att återgå till den ordinarie utlänningslagen, så som den var fram till flyktingkrisen 2015.
Bedömningen är att det skulle leda till omkring 6 000 fler asylsökande 2022 och fler ansökningar om familjeåterförening.
Migrationskommitténs förslag
De som beviljas skydd ska få tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel.
Bara kvotflyktingar ska beviljas permanenta uppehållstillstånd (PUT) vid första beslutet.
De som får skydd som flykting ska få uppehållstillstånd för tre år.
Det kan förlängas med två år.
Om vissa krav uppfylls kan PUT beviljas efter tidigast tre år.
Alternativt skyddsbehövande ska få uppehållstillstånd för 13 månader
Det kan förlängas med två år.
Om vissa krav uppfylls kan PUT beviljas efter tidigast tre år och en månad.
Vandels-, försörjnings, språk- och samhällskunskapskrav ska ställas för PUT.
Möjlighet att göra undantag från kraven ska finnas.
Flyktingar och alternativt skyddsbehövande ska ha rätt till familjeåterförening.
Undantag från försörjningskrav görs om ansökan lämnas in inom tre månader efter att skydd beviljats.
Möjlighet finns att få uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter.
