Liga Appelgren står mitt i sin hampaodling på 1,2 hektar. Det är i mitten av augusti och hög tid att skörda knopparna som hon repar manuellt för att bevara så mycket som möjligt av frön och löv. Marken ägs av en vän och bönderna i trakten hjälper till med att plöja, så och skörda. På fältet syns fjärilar bland vilda blommor som vallmo, blåklint och prästkragar som självsått sig. Av misstag hamnade även en del rapsfrön i utsädet.

– I Lettland var det (hampa)  länge en vanlig hushållsväxt man tog tillvara för eget bruk och det behövdes inga tillstånd för att odla. Alla hade sitt lilla naturhusapotek för olika åkommor.

I dag finns 60 olika hampasorter som godkänts av EU. Även i Sverige är det tillåtet att odla de EU-godkända hampasorter som finns registrerade hos Jordbruksverket. I Sverige råder dock nolltolerans för cannabinoiden THC som kan ge rus och finns i minimal halt i industrihampa. Men det skulle krävas en enorm mängd för att kunna bli påverkad om man skulle få för sig att röka den, säger Liga.

– Jag kan bara utgå från mina erfarenheter och har aldrig fått klagomål på negativa biverkningar som uppstått.

Industrihampa odlas både för livsmedel och för fibrernas skull: för papper, textilier och byggbetong – och är mycket slitstarkt. Men okunskapen är fortfarande stor. Många förväxlar industrihampa med marijuana som är narkotikaklassad, och efter tillslag där polisen kommit för att beslagta och förstöra mindre odlingar med industrihampa har Svenska hampaförbundet – som verkar för att inspirera och sprida kunskap kring legal hampaodling – gått in med juridisk hjälp och stöttning för dem som drabbats.

Bidrar med plantor

Nyligen fick familjeföretaget Magic Herb på Öland sin odling förstörd, vilket ledde till att David Appelgren på Ombergs ekogård i Östergötland nu stöttar genom att donera av sina plantor.

David är ordförande i Svenska hampaförbundet som bildades 2017 och har ägnat mycket tid åt att resa runt i landet för att utbilda och informera svenska folket och bönder om hampaodling som blev laglig 2003.

I dag odlas industrihampa på 170 hektar i Sverige – en mer än dubbelt så stor yta som 2017.

Enligt Jordbruksverkets statistik var det 44 odlare 2019, men bara en handfull av dem hade större odlingar.

– Det mesta är än så länge småskaligt och det skulle behövas fler storbönder som vågar satsa, menar David Appelgren som uppskattar det totala antalet odlare till cirka 100.

Den största ökningen skedde 2007 då det odlades hampa på 829 hektar, men siffran minskade drastiskt åren därefter, vilket berodde på att Lantmännen inte ville ta emot några hampafrön, så många bönders skörd blev nedplöjd då ingen ville köpa skörden.

– Tyvärr importerar Lantmännen sina frön från Kina till fågelfrön, när de istället kunde köpa från svenska bönder, vilket ju är direkt kontraproduktivt, säger David Appelgren.

Tillverkar bröd och teer

Liga Appelgren kom till Sverige för elva år sen och har odlat hampasorten finola i fyra år. Den kommer från Finland och är vanligast i Sverige och Norden eftersom den ger bra avkastning här. Den är kort, jämfört med de längre sorterna som används för sina fibrer. Den korta används främst för frön och löv till olika matprodukter som Liga utvecklat och tillverkar.

Hon gör bland annat smör, smaksatta teer, buljong, pulver för dryck och smoothies, knäckebröd, frösnacks samt energibars. Buljongen består av hampalöv, hundkex, tistel och nässlor.

– Proteinhalten i hampafröna är mycket hög, 32 procent, och många som tränar säger att de får mer uthållighet och tål hampaproteinet bättre än ärt- och vasslepulver.

I våras startade hon tillsammans med två andra vänner i styrelsen den ideella föreningen Hampalöv som fungerar som ett nätverk och stödjer alla små odlare som vill komma igång.

– Det är en myt att det skulle vara krångligt att söka och få tillstånd, vet man bara hur man går tillväga är det enkelt.

Hampalöv har också startat Hampaförmedlingen som finns på Facebook och som kan informera intresserade om närliggande odlingar och återförsäljare, samt ge råd och tips. Via webbsidan Hampabutiken säljs fröer för mindre odlingar samt för eget bruk. Industrihampa finns bara i säckar på 25 kilo ute i handeln. Det lämpar sig inte för en småskalig odlare, så i år köpte Hampalöv EU-certifierat utsäde, paketerade om till enkilospåsar, omcertifierade i samarbete med Jordbruksverket och gjorde utsädet tillgängligt för alla som vill prova på.

– Många blir förvånade över hur lättodlat det är, och man slipper använda bekämpningsmedel för växten är motståndskraftig mot angrepp och ogräs.

Samtidigt bidrar den till att landskapet hålls öppet och den biologiska mångfalden gynnas.

Självhushåll och byteshandel

Det märks att hon lever som hon lär – så enkelt som möjligt av vad naturen har att ge.  Att vara självhushållande och betala genom byteshandel och samverkan med sin nära omgivning tycks vara hennes ledstjärna, och hon hoppas att fler upptäcker hampans mångsidighet och vilka utvecklingsmöjligheter som finns genom förädling.

– Jag vet en man som ska ta fram ett biologiskt rengöringsmedel av cellulosan från stjälken som är antibakteriell och verksam mot mögel, berättar hon.

Stjälken kan också användas som exempelvis stallströ, isoleringsmaterial, hampabetong och textil.

I Lettland studerade Liga till landskapsarkitekt men sedan hon kom till Sverige har hon nästan uteslutande ägnat sig åt att ta vara på vad som finns i naturen av vilda växter. Allt detta kunde förverkligas när hon flyttade till Omberg med sin dåvarande man och skapade Ombergs ekogård.

Liga Appelgren önskar att fler bönder och de som arrenderar mark sluter upp kring småskaliga odlingar, bistår med maskiner och på så sätt kan hjälpas åt.

– Alla som har tid och möjlighet. Det är nyckeln till det hållbara och uthålliga – men då måste man också vara beredd på att våga ta risker och inte veta exakt hur och vad som blir i avkastning.

Liga Appelgren levererar i dag till rekoringarna i Vadstena, Motala och Hästholmen. Hennes bakverk och sortiment finns också i Borghamns café och vandrarhem där hon fick överta den gamla köksträdgården och nu förser gästerna med grönsaker och hampalivsmedel. Där använder hon köket för att mjölksyra grönsaker och fermentera kombucha och björksav som blivit mycket uppskattat.

Tidigare arbetade hon parallellt som dagmamma.

– Min dröm är att kunna få råd med ett eget hus med mark där jag kan odla, och vara med barn där på dagarna som samtidigt får lära sig om odling av hampa och andra växter.

– För det är ju till barnen vi måste föra vidare kunskapen – så att de förstår hur naturligt och lätt det är!