– Xapiri (shamanska andar) har försvarat skogen sedan dess tillblivelse. Våra förfäder har aldrig förstört den eftersom de har behållit andarna vid sin sida, förklarar Davi Kopenawa Yanomami, en ledare som tillhör Yanomamifolket med 27 000 medlemmar som lever i Brasiliens nordligaste del.

Han uttrycker det som är en vanlig uppfattning bland urfolk, vilket är att de – som är de ursprungliga folken i landet, till skillnad från de ”vita” som invaderar Amazonas – är de som är allra mest hängivna till skogsskyddet.

– Vi vet mycket väl att utan träd kommer ingenting att växa på den härdade och solstekta marken, fortsätter han.

I den nya studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS lyfter forskarna Kathryn Baragwanath och Ella Bayi fram statistik som bekräftar att ursprungsbefolkningar fungerar som mycket effektiva väktare av naturen – under förutsättning att deras markrättigheter har blivit fastställda av myndigheterna.

Process i fyra steg

Studien bygger på uppgifter från 245 områden i brasilianska Amazonas där urfolken fått sina rättigheter godkända i enlighet med en process som pågått i landet mellan 1982 och fram till 2016. Forskarna har granskat hur befolkningarna agerat för att stoppa avskogningen både innan och efter att de fått sina markrättigheter godkända – och deras slutsats är att urfolken bara lyckades få bukt med problemen efter att de fått sina rättigheter fastställda fullt ut.

Skogsskövlingen av urfolkens områden sker främst i utkanterna av deras territorier. Men enligt forskarna lyckades ursprungsbefolkningarna i genomsnitt minska denna skövling med hela 66 procent – under förutsättning att processen med fastställandet av markrättigheter hade slutförts.

Enligt brasiliansk lag sker denna process i fyra steg, och forskarna betonar att det är avgörande att hela processen genomförs:

– Vi är av uppfattningen att det avslutande steget är det som gör hela skillnaden, eftersom det är när den faktiska äganderätten är tilldelad som konflikterna kan upphöra, och de statliga myndigheterna kan gå in med tvångsmedel.

Det innebär alltså att urfolken kan hänvisa till gällande lagar och få stöd av staten i sina insatser. I studien lyfter forskarna fram exempel där polisen också agerat genom att gripa skogsskövlare och beslagta deras lastbilar och traktorer.

Senaste tidens tilltagande skövling

Forskningen bygger dock på uppgifter som samlades in innan Brasiliens nuvarande president Jair Bolsonaro kom till makten. Processerna med att fastställa markrättigheter för urfolk har pågått under lång tid och under ett flertal presidenters styre – ända fram till att Michel Temer kom till makten för fyra år sedan. Sedan dess har utvecklingen helt avstannat. Och enligt forskarna innebär det att de regeringar som haft makten i landet sedan dess kan bära ansvar för att ytterligare 1,5 miljoner hektar skogar skövlats i landet, varje år.

Det kan även vara ett bidragande skäl till att Brasiliens rymdforskningsinstitut, INPE, på senare år har rapporterat om en tilltagande skogsskövling i landet.

Bolsonaros hatiska uttalanden

Fiona Watson, vid människorättsorganisationen Survival International, betonar att om urfolkens rättigheter ska ge några effekter krävs det också att statsmakten tar sitt ansvar. Men under president Jair Bolsonaro sker snarare det motsatta, säger hon.

– I stället för att tillämpa lagen har president Bolsonaro och hans regering använt sig av en slägga för att slå sönder de konstitutionella rättigheter som urfolken så länge kämpat till sig, vattnat ur miljöregler och på ett brutalt sätt monterat ned de myndigheter som ansvarar för att skydda urfolken och miljön, säger Fiona Watson.

Enligt henne ställs Brasiliens ursprungsbefolkningar i dag mot beväpnade kriminella grupper som ”eldas på av Bolsonaros hatiska uttalanden”.
Detta samtidigt som den nya studien alltså visar att om ursprungsbefolkningarnas rättigheter respekterades, och staten tog sitt ansvar – så skulle det leda till en minskad skogsskövling.

"Sätta press"

Enligt forskarna Kathryn Baragwanath och Ella Bayi kan metoden vara en av få som på sikt kan rädda Amazonas.

– Lagstiftning, internationell mobilisering och icke-statliga organisationer borde nu fokusera sina ansträngningar på att sätta press på den brasilianska regeringen för att registrera urfolks territorier som fortfarande väntar på full äganderätt, uppger de i rapporten.

För några år sedan varnade Davi Kopenawa Yanomami:

”De (vita människorna) fortsätter att misshandla jorden vart de än går … det går aldrig upp för dem att om de skadar den för mycket så kommer det leda till kaos … Xapiri (de shamanska andarna) försöker skydda de vita människorna på samma sätt som de skyddar oss … Men om Omoari, torrsäsongens väsen, bosätter sig för gott på deras land, så kommer de bara ha rännilar av smutsigt vatten att dricka och de kommer att dö av törst. Detta kan verkligen hända dem”.

*En längre version av denna artikel har även publicerats av nyhetssajten Mongabay.