Coronakrisen har många likheter med klimatfrågan. En är att båda handlar om hur samhället hanterar dem. Det menar miljösociologer på Örebro universitet som skrivit en artikel om lärdomarna vi kan göra mellan coronapandemin och klimatfrågan.
– Alla kriser är sociala, och det i dubbel bemärkelse. Dels innebär de en stor samhällsutmaning, dels måste vi tolka dem för att veta hur vi ska hantera dem, säger Rolf Lidskog, professor i sociologi i ett pressmeddelande.
Vid kriser hänvisas det från många håll till att man ska lyssna på experterna. Men Rolf Lidskog anser att det också är viktigt att fundera på vilka som blir inbjudna att vara experter, vad de kan och inom vilka ämnen de är kunniga.
– Att ”platta till kurvan” – minska spridningstakten – är ju ett tydligt mål. Men det innebär att vi inte bara behöver medicinsk expertis, utan även samhällsvetenskaplig expertis, för att förstå vilka åtgärder som är effektiva och möjliga.
Klimatförändringar kan ge fler pandemier
Forskarna ser också klara skillnader på coronakrisen och klimatfrågan. Den förstnämnda är mer akut och kräver därför snabbare åtgärder, åtminstone kortsiktigt.
– Klimatkrisen har inte fått speciellt stark samhällsrespons, utan den skjuter vi på framtiden. Till stor del eftersom den i dagsläget inte har lika tydliga konsekvenser men även för att den kräver betydligt större samhällsomställningar än vad man tror coronakrisen kommer att innebära, säger Rolf Lidskog.
Samtidigt varnar FN:s klimatpanel IPCC för att pandemier kan bli allt vanligare i takt med ökad klimatförändring och ökad urbanisering.
– Hur vi förstår och tolkar en kris är avgörande för vilken respons den får. Att lösa en kris innebär aldrig att enbart ”platta till kurvan” eller få ner utsläppsnivåerna av växthusgaser – det kan göras på så olika sätt och med väldigt olika långsiktiga resultat.
