Många barn, framför allt nyanlända eller med invandrade föräldrar, kommer aldrig in i idrotts-, kultur- och föreningslivet. Ett sätt att öka tillgången till en aktiv fritid kan vara att rekrytera fler ledare med utländsk bakgrund, enligt en ny rapport.
Rapporten ”Nio hinder och 150 förslag på lösningar” ges ut av organsationen Individuell Människohjälp (IM), och handlar om barns rätt till en bra fritid.
Idag deltar färre med utländsk bakgrund i organiserade fritidsaktiviteter, som idrottsföreningar, kulturskolor, lägerverksamheter och fritidsgårdar, trots att verksamheterna leder till integration, bättre mående, social utveckling och bättre skolresultat, enligt IM.
Det som avgör vilken chans man får till fritidsaktiviteter är till exempel kön, ekonomi och hur länge man bott i Sverige.
Fler ska kunna delta
Rapporten föreslår flera åtgärder för att göra tillgången till fritidsaktiviteter mer jämlik. En är att rekrytera fler ledare med utländsk bakgrund och kvinnliga fritidsledare. En annan är ökat samarbete mellan skolor och idrottsföreningar.
Rapporten föreslår också att det ska bli enklare att anmäla sig till en aktivitet, till exempel genom att det ska kunna göras digitalt och att barn ska kunna få hjälp med ansökan.
Ett annat förslag är att kulturskolan ska vara inkomstbaserad, vilket skulle innebära att fler kan delta, enligt rapporten.
