Invånare i närheten av Etiopiens största guldgruva, Lega Dembi i delstaten Oromia, har drabbats av livshotande sjukdomar, funktionsnedsättningar och oförklarliga sjukdomar som kopplas till gruvans aktiviteter under de senaste 15 åren. Efter protester stängdes gruvan 2018, men nu kommer uppgifter om att den kan komma att öppnas igen.
– Om regeringen vill öppna gruvan igen måste den först prata med lokalsamhället och svara på våra frågor, säger Aagaa Tenteno, som bor i närheten av guldgruvan till The New Humanitarian.
Tidningen har gjort intervjuer med ett dussintal invånare i byar runt guldgruvan och tagit del av rapporter som bland annat visar att området runt gruvan har den högsta registrerade förekomsten av födelsedefekter i landet, samt att vattnet – som länge har använts av lokalbefolkningen – innehåller höga nivåer av kvicksilver och cyanid.
Rapporterna vittnar också om hur barn i kringliggande byar fötts med missbildningar, om hur kvinnor har fått upprepade missfall, nötkreatur vars ben gått av som kvistar, och flera män vars kroppar plötsligt har gett vika och kollapsat.
Gruvan drivs av det privata företaget Midroc Gold, som tillhör den etiopisk-födda saudiska magnaten Mohammed Hussein Al-Amoudi. Strax efter att gruvans tillstånd förnyades 2018, stängdes den efter lokala protester mot hälsoriskerna. Vid stängningen utlovade regeringen en oberoende utredning av anklagelserna. Men trots att det inte kommit någon sådan och den fortsatta oron hos lokalsamhället, finns nu tecken på att gruvan snart ska öppna igen, enligt The New Humanitarian.
Lokalsamhället och experter kräver utredning
Under det senaste åren har Oromia präglats av oroligheter och 80 000 människor har fördrivits från sina hem i Guji-området, som inkluderar Shakiso, där guldgruvan ligger. Många har förlorat sin försörjning, tillgång till mat och marknader, samtidigt som det är svårt att nå ut med nödinsatser, enligt FN:s organ för humanitärt bistånd OCHA.
Nu manar lokala ledare – såväl som miljö- och gruvexperter – till en utredning av ursprung och omfattning av gifter och utsläpp. De kräver också ett ansvarsutkrävande och att lokalsamhället får säga sitt innan beslut fattas om att öppna gruvan på nytt, enligt The New Humanitarian.
– Lega Dembi-gruvan är ett starkt exempel på hur regeringen bör utveckla sina mineraltillgångar endast efter noggranna och transparenta utvärderingar av miljökonsekvenser, samt i samråd med lokalbefolkningen, säger Felix Horne, forskare vid Human Rights Watch till tidningen.
