Basinkomst verkar fungera bäst i ekonomier som till stor del förlitar sig på teknik och automatisering. I ett samhälle med självförsörjning som kräver mycket arbetskraft har en basinkomst inte samma funktion. Det visar en ny studie om basinkomst.
Basinkomst, eller medborgarlön som det också kallas, diskuteras ofta i samband med alternativa och hållbara ekonomiska system där alla ges ekonomisk grundtrygghet. I den typiska formen innebär basinkomst att alla medborgare i ett land får en summa pengar utbetald från staten, enligt en ”lika till alla”-princip.
Nu har forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med forskare på KTH och Södertörns högskola undersökt hur basinkomst skulle fungera i två framtidsscenarier som tagits fram inom forskningsprogrammet Bortom BNP-tillväxt.
– Med en garanterad inkomst skulle ohållbara verksamheter inte motiveras enbart som ett sätt att skapa arbetstillfällen, och förbättra möjligheterna för människor att delta i lokala och serviceintensiva aktiviteter, säger Mikael Malmaeus på IVL Svenska Miljöinstitutet, en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.
Verktyg för att fördela ekonomiska resurser
De två framtidsscenarier som forskarna har undersökt skiljer sig radikalt ifrån varandra. Det ena scenariot bygger på lokal och småskalig självförsörjning, medan det andra karaktäriseras av storskalig automatisering och digitalisering.
– Ett resultat är att en full basinkomst verkar fungera bäst i en ekonomi där varuförsörjningen i stor utsträckning understöds av teknik och automatisering, och där behovet av mänsklig arbetskraft är mindre. Basinkomst är då ett verktyg för att fördela ekonomiska resurser och ersätter till stor del inkomster från lönearbete.
I ett samhälle som kräver mycket arbetskraft har en basinkomst inte samma funktion, enligt studien. Där är människors arbete mer avgörande för försörjningen och en basinkomst kan inte finansieras utan höga skatter på arbete.
Finland har provat
Finland är det enda landet som hittills tillämpat riksomfattande försök med basinkomst. Det skedde 2017-2018, då 2 000 arbetslösa personer som valdes ut slumpvis, varje månad fick en skattefri basinkomst på 560 euro, oberoende av övriga inkomster eller av om de sökte arbete aktivt.
Enligt den slutliga analysen av det uppmärksammade finländska försöket ledde det till ökad trygghet men inte särskilt många fler i arbete.
