Som en följd av coronapandemin har Folkhälsomyndigheten gett rådet till skolor och förskolor att bedriva en större del av undervisning utomhus för att minska smittspridning. Men utomhuspedagogik har även många andra fördelar, menar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Vid SLU finns det ett flertal forskare med olika inriktningar som arbetar för att utveckla och samordna kunskapen om barns utemiljöer.
– Det vetenskapliga stödet är tillräckligt starkt för att utomhusundervisning borde implementeras i hela utbildningssystemet på alla nivåer för att bidra till bättre måluppfyllelse och bättre betyg, menar Petter Åkerblom, universitetslektor i landskapsarkitektur vid SLU Uppsala, i ett pressmeddelande.
Den nuvarande situationen ger en möjlighet för pedagoger och elever att testa på de fördelar som utomhuspedagogiken för med sig, menar Lena Jungmark, nationell samordnare för frågor som berör barns och ungas utemiljö, vid Tankesmedjan Movium på SLU.
– Samtidigt som vi minskar smittspridningen genom att vara ute kan vi få del av fördelarna med undervisning i det fria. Utomhusundervisningen är ett bra komplement i skolan eftersom den bygger broar mellan teori och handlingsburen erfarenhet, säger hon.
Bättre prestationer
Bättre motivation och koncentration är några av de positiva effekterna av upprepad vistelse i naturen och fysisk aktivitet i skolan. Det visar forskning som Petter Åkerblom har varit med och sammanställt.
– Naturen är ett utmärkt klassrum! Om man flyttar ut en del av undervisningen ökar det elevernas skolprestationer. Men naturkontakten är också bra för grundskoleelevernas hälsa och välbefinnande, liksom för deras personliga och sociala utveckling. I förlängningen stärks både självkänsla, impulskontroll, kreativitet och samarbetsförmåga, berättar han.
"Ta tillvara deras rörelseglädje"
Ytterligare fördelar för förskolebarn vid tillgång till omväxlande och gröna utemiljöer, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden, är ökat välbefinnande, bättre nattsömn och färre infektioner, vilket lyfts av Fredrika Mårtensson, universitetslektor i miljöpsykologi vid SLU Alnarp. Men det ställer också krav på lärarna, och att utforma platser för både lek och lärande är något som hon arbetar med.
– När lektionen flyttas ut blir barn mer nyfikna och rörliga både i kropp och sinne och det blir en utmaning för lärarna att utforma uppgifter som tar tillvara deras rörelseglädje, beskriver Fredrika Mårtensson.
