En av de platser där covid-19 spred sig tidigt var Hongkong. Myndigheterna rekommenderade snabbt handsprit och munskydd, något som 70 procent av låginkomsttagare inte hade råd med.

”När stater uppmanar till användning av den typen av produkter är det också deras skyldighet att se till att befolkningen har tillgång till den”, skriver Amnesty i ett pressmeddelande.

Amnesty belyser också hur regeringar i olika länder censurerar eller begränsar information. När läkare i Wuhan, Kina pratade med sina kollegor om sin oro över patienter med andningsproblem i december 2019, tystades de ned av lokala myndigheter, som anklagade dem för att sprida rykten.  

När en rysk läkare varnade för att det saknades beredskap för att möta pandemin i början av april, fängslades han. 

Svårt att få tillgång till information

I Venezuela greps en journalist för sin rapportering om covid-19 och i Kambodja har det presenterats ett förslag på undantagslagar som skulle kunna ge tio års fängelse till någon som bryter mot regler i syfte att begränsa smittspridningen. 

I Jammu och Kashmir stiger antalet smittade, samtidigt som myndigheter har infört begränsningar när det gäller tillgång till internet. Det gör det svårt för medborgare att få information om viruset, och hur de ska skydda sig mot att bli smittade. 

I Ungern oroar sig journalister för att de ska bli fängslade och i Kina försöker myndigheter hindra utländsk media från att bevaka det som sker i landet. Bland annat har flera utländska korrespondenter som granskat virusutbrottet i Wuhan förbjudits från att arbeta där.

Amnesty skriver också om att personer med asiatiskt utseende har råkat ut för trakasserier och rasistiska attacker. Personer från Wuhan har blivit utsatta för diskriminering i Kina, till exempel genom att ha hindrats från att komma in på hotell. 

Många fängslas

I Filippinerna har president Duterte gett polis och militär klartecken att skjuta skarpt mot dem som anses vara “bråkmakare” under tiden i karantän, och över 17 000 personer har gripits för att ha brutit mot karantänen på olika vis. Samma har skett i Tunisien, där minst 1 400 personer fängslats för att de brutit till exempel mot utegångsförbud.

Amnesty tar också upp hur migranter och andra med otrygga anställningsvillkor drabbas extra hårt. Indien är ett exempel där utsatta grupper påverkas svårt av nedstängningen. I Qatar hålls migrantarbetare isolerade i läger där de bor och där smittan brutit ut.

”Vi uppmanar den svenska, likväl som alla andra regeringar, att inkludera ett människorättsperspektiv i all sin krishantering – där hälsa, tillgång till information, och icke-diskriminering är nyckelfrågor”, skriver Amnesty.