En utredning om misstänkta krigsbrott i Afghanistan kan fortsätta, beslutar internationella brottmålsdomstolen ICC. Därmed kan bland andra amerikanska styrkors agerande komma att granskas.
Beslutet hyllas av människorättsorganisationer.
– (Det) skickar också en välbehövlig signal till nuvarande och blivande illgärningsmän att rättvisan en dag kan komma i kapp dem, säger Param-Preet Singh vid Human Rights Watch.
Fatou Bensouda, chefsåklagare vid ICC, begärde 2017 en fullskalig utredning om misstänkta krigsbrott begångna i Afghanistan av både talibanerna samt amerikanska och afghanska styrkor.
Domstolen avslog dock begäran, bland annat då man menade att en utredning skulle ha små chanser att leda någonvart.
Upp till åklagaren
Men nu ger andra domare grönt ljus, efter en överklagan av beslutet.
– Åklagaren har rätt att inleda en utredning av misstänkta brott begångna på afghansk mark sedan den första maj 2003, säger ICC-domaren Piotr Hofmanski, som konstaterar att det utifrån Bensoudas preliminära utredning finns skäl att misstänka att krigsbrott begåtts.
– Det är därför upp till åklagaren att besluta om det finns tillräckliga skäl att inleda en utredning, tillägger Hofmanski.
USA rasar
Begäran om en fullskalig utredning har mötts av stort motstånd från amerikanskt håll. Den dåvarande säkerhetsrådgivaren John Bolton varnade för att USA skulle gripa de ICC-domare som tog upp ett sådant fall.
Nuvarande utrikesminister Mike Pompeo reagerar kraftfullt på beslutet att ge en utredning grönt ljus.
– Det här är ett hisnande beslut från en oansvarig politisk institution förklädd till rättsligt organ, säger han.
USA är inte medlemmar i ICC och erkänner inte dess jurisdiktion över amerikanska individer. Washington hänvisar istället till att man själva kan utreda amerikanska soldater som begått misstänkta brott.
Kriget i Afghanistan
Kriget i Afghanistan inleddes efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001. Terrornätverket al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom dåden, hade en fristad hos talibanrörelsen som då kontrollerade Afghanistan. USA gick in för att beröva talibanerna makten som de hade haft sedan 1996.
När insatsen var som störst stred omkring 130 000 soldater från Natostyrkan Isaf i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige.
Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014 och ansvaret för säkerheten i landet hade då i flera år successivt överförts till afghanerna själva. Trots det har tillvaron i landet kantats av blodiga dåd och strider som drabbat såväl civila som soldater hårt.
USA hade i februari 2020 omkring 8 000 soldater i Afghanistan som en del av ”Resolute Support Mission” och en särskild insats mot terrorism, som riktar sig mot grupper som al-Qaida och IS. Omkring 16 000 soldater från 38 länder ingår totalt i ”Resolute Support Mission”.
Källa:TT
