I en debattartikel i DN skriver ordförande för Kommunutredningen Niklas Karlsson (S) att urbanisering och demografisk utveckling lett till svagare ekonomi i många kommuner.

”Vi menar att polariseringen mellan Sveriges kommuner ökar och att det blir allt svårare för många kommuner att klara välfärdsuppdraget då ekonomin och personalförsörjningen blir alltmer ansträngd”, skriver han i DN.

För att långsiktigt stärka kommunernas kapacitet föreslår utredningen bland annat att riksdagen godkänner en statsbidragsprincip, ungefär som finansieringsprincipen, vilket innebär att staten först och främst ska använda andra sätt än riktade statsbidrag för att styra kommuner.

Utredningen föreslår även en försöksverksamhet, där kommuner kan ges vissa undantag från lagar och regelverk för att stärka sin kapacitet, och att till exempel ge ekonomiskt stöd till kommuner som vill gå ihop.

Kan få sina lån avskrivna

För att öka rekryteringen till tjänster inom kommunerna, föreslås att regeringen tar särskilda initiativ. Till exempel ska den som flyttar till en avlägsen landsbygdskommun för att bo och arbeta kunna få sina studielån nedskrivna.

Tanken med förslaget är, enligt Sveriges Radio, att personer med akademisk utbildning som börjar jobba i en kommun som har särskilt svårt att rekrytera ska kunna få sitt studielån nedskrivet för varje år som går, med maximalt 30 000 kronor om året. Ett krav är att man också bor i kommunen.

– Det finns säkert de som har en högskoleexamen som skulle kunna lockas att flytta till de här kommunerna där det finns jobb och där man skulle få möjlighet att skriva av sin studieskuld lite fortare, säger Niklas Karlsson (S) till Sveriges Radio.

Kommunutredningen tillsattes 2017 med uppgift att föreslå tänkbara åtgärder som kan bidra till att stärka kommunernas kapacitet att möta samhällsutvecklingen.