Utredningen ”Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam” föreslår två alternativa vägar där det ena innebär ett totalt stopp för spridning och det andra där hänsyn tas till exempelvis möjligheter att tillämpa kretsloppsprincipen för både fosfor och en rad andra näringsämnen, fast med större krav på kvalitet än i dag.

Utredningens direktiv var att titta på ett totalförbud men utredaren ser det som mindre realistiskt, bland annat för att det går emot EU:s regler och för att det skulle uppmuntra till storskaliga lösningar med förbränning av avloppsslam, vilket kan förhindra mer hållbara alternativ, som biogasproduktion.

Utredaren skriver att de reningsanläggningar som idag står för huvuddelen av avloppsreningen är ett arv från ett äldre teknologiskt tänkande, där kretsloppsprinciper inte varit i fokus:

”Det som reningsverken producerar i form av renat avloppsvatten och avloppsslam är därmed inte heller självklara som enda slutfraktioner från en framtida avloppsrening. Målsättningen har i dag vidgats, där det ses som önskvärt att ytterligare reducera miljö-, hälso- och klimatproblem men även tillvarata samhällets resurser genom en mer cirkulär ekonomi.” står det i sammanfattningen.

"Bevara det positiva"

Branschorganisationen Svenskt vatten ser positivt på utredningens förslag och att den också belyser andra näringsämnen än fosfor, som var det enda som nämndes i direktivet. De nämner till exempel kväve och mullbildande ämnen och menar att detta kan komma att innebära helt nya lösningar på de flesta reningsverk i Sverige.

– Utredarna menar att det saknas vetenskapligt stöd för ett totalförbud för användning av slam på åkermark. Med dagens kunskap vet vi att det inte finns några skäl som stödjer ett förslag om totalförbud, säger Anders Finnson, miljöexpert hos Svenskt Vatten i ett pressmeddelande.

De ser också riskerna med en utveckling mot att slam skulle brännas i stor skala.

– Av många skäl är det viktigt att samhället försöker använda så mycket resurser som möjligt på ett effektivt sätt, inte minst från klimatsynpunkt. Istället för att bidra till klimatutsläpp genom förbränning av slam ska vi utveckla resursanvändningen och lagra kol i marken. Vi ska bevara det positiva och bekämpa det negativa, där Revaq-certifieringen visat sig vara ett effektivt och bra verktyg, säger Anders Finnson .

Revaq är ett certifieringssystem för reningsverk som syftar till att öka kvaliteten på slammet genom att arbeta förebyggande och minska inflödet av farliga ämnen i avloppsvattnet.