Tre år av politiskt dödläge är över i Nordirland. Den nya regeringen inledde sitt arbete med att träffa Storbritanniens premiärminister Boris Johnson – som lovat mer pengar till Belfast.
När de nordirländska politikerna vaknade på måndagen var det till en lite annorlunda vecka än de senaste tre åren. Nordirland har stått utan regering sedan nationalistpartiet Sinn Féin hoppade av samarbetet med probrittiska Demokratiska unionistpartiet (DUP).
Enligt Långfredagsavtalet från 1998 ska de probrittiska och Irlandsvänliga partierna samstyra Nordirland, men förhandlingarna har strandat gång på gång.
Hot om nyval
Men i lördags lyckades partierna komma överens om maktdelningen och regionparlamentet Stormont – och därmed också den regionala regeringen – kan återgå i arbete. Partierna var pressade att enas, eftersom de stod inför ett hot om nyval.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har välkomnat överenskommelsen, som han kallar historisk. Han reste på måndagen till Belfast för att visa den regionala regeringschefen Arlene Foster (DUP) och förste vice regeringschef Michelle O’Neill (Sinn Féin) sitt stöd. På plats i Belfast fanns också Irlands premiärminister Leo Varadkar.
En av de mest brännande frågorna är bristerna i sjukvårdssystemet NHS. Nordirland har de längsta väntetiderna i Storbritannien och tusentals sjuksköterskor har strejkat i protest mot låga löner och bristande bemanning.
Finansiellt stöd
Regeringen i London har lovat mer pengar för att hjälpa Nordirland att finansiera tjänster inom offentlig sektor. Men Johnson ville inte nämna någon siffra under sitt besök – även om han medger att frågan diskuterades, rapporterar BBC.
– Vi kommer naturligtvis att visa vårt stöd, men det handlar inte bara om pengar, säger Johnson.
– Det som är så bra är att Nordirlands politiker har lagt sina meningsskiljaktigheter åt sidan och visat prov på ledarskap.
Långfredagsavtalet
Nordirland exploderade i slutet av 1960-talet i upplopp och våldsamheter mellan Londontrogna unionister och Irlandsvänliga republikaner. På båda sidor fanns militanta rörelser som använde sig av mord och bombdåd. Totalt har över 3 600 personer dödats och tiotusentals blivit skadade.
I det så kallade Långfredagsavtalet 1998 enades de olika politiska grupperna samt Storbritanniens och Irlands regeringar om förhållandena för en maktdelning. Avtalet innebär bland annat att gränsen ska hållas öppen och att invånarna i nord fritt får välja om de vill vara irländska eller brittiska medborgare eller både och. Nordirland har samtidigt rätt att bryta sig ut och ansluta sig till republiken Irland, om det godkänns i folkomröstningar på båda sidor om gränsen.
Sedan 2007 har Nordirland under långa perioder haft ett fungerande provinsstyre. Från 2015 styrdes Nordirland enbart av DUP och Sinn Féin, men i början av 2017 föll regeringen. Problemen att komma överens har fördjupats av att Storbritannien är på väg att lämna EU, där frågan om hur gränsen mellan Nordirland och Irland ska se ut tillhör de frågor som har varit svårast att lösa.
