Den 1 januari 2020 blev FN:s barnkonvention lag i Sverige. Även om kunskapen om barnkonventionen har ökat de senaste tio åren behövs det fortfarande mer förståelse för dess innehåll, enligt Barnombudsmannen.
Knappt sex av tio (56 procent) av dem som har hört talas om barnkonventionen känner till dess innehåll, enligt Barnombudsmannens undersökning. Och endast 5 av 10 (48 procent) känner till att barnkonventionen blir lag vid årsskiftet.
– Vi vet att det sker mycket arbete runt om i kommuner, regioner och hos myndigheter för att förbereda sig inför att barnkonventionen blir lag. Att barnkonventionen blir lag innebär inte att arbetet med att förverkliga barnets rättigheter är klart men det är ett startskott för att rättigheterna ska bli verklighet i varje barns vardag, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman i ett pressmeddelande.
Barnet ska kunna kräva sina rättigheter
Barnkonventionen innebär att barn betraktas vara rättighetsbärare, vilket till exempel ger hen rätt att delta i demokratiska beslutsprocesser och rätt till autonomi. Barnet ska också informeras om sina rättigheter och veta hur hen ska utkräva dessa.
Att barnet är rättighetsbärare ger hen en starkare ställning än tidigare, och innebär att de som arbetar med utsatta barn får ett annat juridiskt verktyg att luta sig mot.
I barnkonventionen kallas vuxna för skyldighetsinnehavare. Det innebär att de ska erkänna att barn är rättighetsbärare, och se till att alla barn har möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda.
Tidigare undersökningar från Barnombudsmannen visar att barns kunskaper om deras egna rättigheter har ökat. 2008 kände vart femte barn till barnkonventionen. Tio år senare, 2018 kände vartannat barn till den.
