Vad är Smarta kartan i Karlstad?

– Det är en guide till den lokala delningsekonomin, en karta över nästan åttio olika verksamheter där man kan byta, hyra, låna eller få. Det kan vara allt ifrån att låna sportutrustning till att dela odlingsytor. Syftet är att lyfta fram tillgång framför ägande och återanvändande istället för att köpa nytt.

Hur har ni tagit fram kartan?

– Idén och plattformen kommer från föreningen Kollaborativ Ekonomi i Göteborg, men det är också en del av projektet Karlstad delar som drivs av Karlstad kommun i samarbete med bland andra Naturskyddsförneningen. I Karlstad har vi samlat invånare i kommunerna till ”map jams” och gemensamt försökt komma fram till vilka verksamheter som redan finns. Ett kriterium är att det ska vara lokalt och småskaligt. Delaktighet är också ett ledord.

Varför är det här en del i Karlstads miljöarbete?

– Vi vill att det ska vara lättare att leva hållbart. Man ska inte behöva vara supermiljöengagerad för att kunna göra kloka val. Delningsekonomi beskrivs ibland som ett storstadsfenomen, men vi ser att det i allra högsta grad även förekommer i små kommuner. Som exempel kan vi ta Fritidsbanken som startade i Deje, en liten ort norr om Karlstad med 2 700 invånare. I dag finns det 95 fritidsbanker i hela Sverige som lånar ut tusentals saker varje år.

Klimatdiskussionen har ju varit het senaste året, tror du att det har påverkat intresset för delnings- och bytestjänster?

– Ja, när man frågar folk varför de vill dela saker så nämner många miljö som ett viktigt skäl. Det finns också en pryltrötthet som vi har sett i undersökningar, över 80 procent är öppna för idén att minska sin konsumtion.

Förutom Karlstad finns Smarta kartan även i Göteborg, Malmö och Sjuhärad, känner du till om det finns fler kommuner där liknande koncept är på gång?

– Ja det finns ytterligare ett gäng kommuner som är intresserade men exakt vilka det är kan jag inte gå in på ännu.