Ämnet heter geosmin och även människor känner lätt igen dess lukt – det luktar våt jord.

– När mygghonorna känner det här ämnet så indikerar det: ”Här finns det mat för min avkomma”, berättar Marcus Stensmyr, universitetslektor vid Lunds universitet.

Hans forskargrupp på biologiska institutionen har tidigare studerat bananflugor och kommit fram till att de avskyr geosmin. Frågan var om myggor delade avskyn för denna lukt – men det visade sig vara tvärtom.

– I stället för att skrämma bort myggen kan man locka till sig dem, säger Marcus Stensmyr.

Letar äggläggningsplats

Den troliga orsaken till att geosminet har denna dragningskraft på myggorna är att befruktade mygghonor som sugit blod är på jakt efter ett bra ställe att lägga ägg. Mygglarver äter mikroorganismer i vattnet och dessa mikroorganismer, till exempel cyanobakterier, producerar just geosmin.

I en studie som Lundaforskarna genomfört tillsammans med kollegor vid University of Washington och Florida International University har geosminets dragningskraft på myggor bevisats i två olika experiment.

I det ena användes syntetiskt geosmin och det fungerade utmärkt.

– Problemet är att geosmin är jättedyrt och svårt att få tag på i utvecklingsländer, där behovet av att kontrollera mygg är som störst, säger Marcus Stensmyr.

I det andra försöket användes i stället rödbetsskal som fick ligga i vatten i ett dygn. Detta rödbetsvatten hälldes sedan i avklippta petflaskor som målats svarta. Resultatet blev lika bra – mygghonorna lockades dit och lade sina ägg, som fastnade i det fuktiga papper som tryckts fast på insidan av flaskorna vid vattenkanten.

– Efter några dagar är det bara att elda upp pappret eller spola ner det, säger Marcus Stensmyr.

Gula febern

Än så länge har försöken bara gjorts i liten skala och metoden kan behöva förfinas. Men han ser en framtida möjlighet att billigt och enkelt kunna kontrollera myggor.

Försöken gjordes med myggarten Aedes aegypti, som sprider gula febern. Framöver vill han även testa metoden på myggarter som finns i Sverige.

– Det som är fiffigt är att man använder en restprodukt som man ändå inte skulle ha gjort något med. Och rödbetor går att odla i princip överallt.