I onsdags gjorde EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen jämförelser med månlandningen när hon lade fram sin ”gröna giv” med målet att redan i vår lagstifta om klimatneutralitet till år 2050.

Hennes månraket är nu redo att lyfta – om än något snedlastad och med hackande motor.

Ett land är inte startklart.

– Polen har bestämt sig för att stå utanför detta, men alla andra 26 är nu eniga om klimatmålet 2050, säger statsminister Stefan Löfven (S) efter första dagen – och natten – av EU-ledarnas toppmöte i Bryssel.

– Det bästa hade varit om alla är med, men 26 av 27 är en stark signal till omvärlden, anser Löfven, som också hoppas att regeringen i Warszawa snart kommer att ångra sig.

"Egen takt"

– Det kommer att omprövas nästa år, någonstans vid halvårsskiftet. Så det är inte uteslutet att Polen kommer med. Vi hoppas verkligen det, säger statsministern på väg ut från mötet.

Hans polske kollega Mateusz Morawiecki står alldeles intill och förklarar för den polska pressen att ”vi kommer att nå målet i vår egen takt”.

Sitt motstånd mot 2050-målet uttalade han redan på vägen in, främst motiverat av de stora och dyrbara förändringar som det tungt kolberoende Polen behöver genomföra för att bli klimatneutrala.

– Vi kan inte gå med på en modell för ekonomisk omställning som skadar det polska samhället, säger Morawiecki.

Kärnkraft?

Även Ungern och Tjeckien var länge starkt kritiska, men gav till sist med sig för de ändrade formuleringar på andra områden som förhandlades fram under mötet.

Tjeckien ville få in klartecken för stöd till kärnkraft i mötesuttalandet, vilket ledde till en lång strid. Till sist hittades en formulering om att ”vissa medlemsländer har indikerat att de använder kärnkraft som en del av sin energimix”.

Det räckte för att göra premiärministern Andrej Babis mycket nöjd.

”Jag övertalade EU-ledarna vid dagens toppmöte att kärnkraft är vår väg till klimatneutralitet. För tjeckiska medborgare innebär det tillräckligt med ren energi i årtionden”, skriver Babis på Twitter.

Om skrivelsen också öppnar för att exempelvis använda omställningsstöd till kärnkraft är en annan fråga. Och än så länge outredd.

– Jag tycker det är för tidigt att hålla på att spekulera i det. Det är inte där vi är, utan nu är det viktigt att alla länder kan klara omställningen, och då är det svårt att spekulera i vad de pengarna kommer att gå till, säger Stefan Löfven.

Klimatlag väntar

Stödet för klimatneutralitet innebär framför allt en politisk signal till det pågående klimatmötet COP25 i Madrid om att EU fortsatt vill bära ledartröjan när det gäller miljön.

– Vi är fast beslutna att hantera de här klimatförändringarna och förvandla dem till en möjlighet, säger kommissionsordförande Ursula von der Leyen på sin presskonferens.

Rent praktiskt kan hon och hennes kommission nu också gå vidare med planerna på att i vår förvandla 2050-löftet till bindande lagstiftning.

I planerna ingår även att längre fram föreslå vad som kallas en ”gränsjusteringsmekanism” – i princip en sorts importskatt för produkter som tillverkats utanför EU, med enklare miljökrav på sig.

Ingen budgetstrid

Den första toppmötesdagen i Bryssel var annars tänkt att bli en rejäl holmgång om EU:s nästa långtidsbudget. Ledarna hoppade dock nästan helt över den diskussionen, eftersom man ändå konstaterat att man är fortsatt långt från en uppgörelse.

Sannolikt görs i stället nästa försök vid ett extrainsatt toppmöte i februari.
Som väntat kunde man däremot enas om fortsatta sanktioner mot en rad statskontrollerade ryska företag med anledning av kriget i östra Ukraina.

Under fredagsförmiddagen fortsätter toppmötet med diskussioner om eurosamarbetet och brexit.