Med fokus på en övergång till hållbara livsmedels- och jordbrukssystem och matvanor hölls den 3 december för tionde gången ett internationellt möte för livsmedel och näring (International forum on food and nutrition) i Milano, Italien.

Det handlade både om människors hälsa, ekonomisk och social utveckling och miljö och en lösning som presenterades var så kallade biofortifierade produkter, eller berikning av grödor. Alla är dock inte eniga om att detta är den bot som behövs för näringsbristen.

Brist på livsnödvändiga näringsämnen – såsom jod, järn, zink och A-vitamin –beskrivs av Världshälsoorganisationen WHO som ”dold svält”. När kroppen inte får de näringsämnen den behöver kan det leda till att man slutar växa, orsaka synfel och blindhet, blodbrist och till och med leda till döden för små barn och kvinnor.

Zimbabwe vill utrota näringsbristen

Enligt en rapport från FN:s barnfond Unicef, WHO och Världsbanken var över en fjärdedel av de zimbabwiska barnen under fem år är drabbade av hämmad tillväxt 2018. Åtta år tidigare var andelen ändå större: hela 34 procent.

Unicef skriver att Zimbabwe är ett av de 60 länder som leder en global rörelse för att utrota näringsbristen före 2025, vilket är uppmuntrande, men barnrättsorganisationen oroas av att de framsteg som görs saktas ner på grund av stora skillnader mellan landsbygd och städer, och mellan rika och fattiga.

Clive Takudzwa Gahadza och Tinashe Mbiriri är två yngre företagare i landet som försöker dra sitt strå till stacken och samtidigt skapa en försörjning för sig själva genom att driva ett företag som distribuerar biofortifierade produkter.

De kontrakterar småbönder för att odla A-vitaminberikad majs och bönor med hög halt av järn och zink, köper sedan in skörden och distribuerar den. De båda unga företagarna har fått ett lån från en utvecklingsbank för att genomföra sin affärsidé.

– Vi har redan kunnat öka de kvantiteter vi köper från bönderna. Nästa år kommer vi att arbeta med 400 bönder om allt går enligt plan. Att stärka bönderna betyder mycket för oss och våra produkter har redan nått omkring 11 000 konsumenter vilket innebär ett bidrag till satsningen på att fler ska ha tillgång till näringsrik kost, säger Clive Takudzwa Gahadza.

Totalt odlar cirka 250 000 bönder i Zimbabwe biofortifierade grödor. En av dem är Adriel Karima i Chegutu i centrala Zimbabwe som bytt en del av sina odlingar från sockerbönor till järnrika bönor.

– Det är alltid lätt att byta till produktion av en gröda som det finns en marknad för, säger han.

"Leder till ensidig diet"

Men inte alla är positiva till satsningar på biofortifierade grödor. Grain, en internationell ickevinstdrivande organisation som stödjer småbönder och verkar för biologisk mångfald, ser inte berikningen av grödor som svaret på näringsbristen.

I en rapport som kom tidigare i år menar organisationen att det skapar ett beroende av några få kommersiella grödor som leder till en undermålig och ensidig diet.

”Biofortifiering i Afrika bortser också från de näringsrika lokala utsäden som bönder redan odlar” och  att dessa riskerar att slås ut av satsningar på de nya grödorna.

Ett exempel i rapporten kommer från Malawi där myndigheter har propagerat för en biofortifierad majs med högt innehåll av A-vitamin. Detta trots att det redan finns en populär lokal sort som kallas mthikinya som innehåller A-vitamin men också är proteinrik, inte kräver mycket gödning, tål torka bra och är lätt att lagra.

”I Afrika, som alltid utmålas som en hungrig kontinent, marknadsförs biofortifierade grödor som en magisk lösning på näringsbrist. Dock har Afrika rika lokala matkulturer som bygger på lokala specifika sociala nätverk där kvinnorna ofta spelar en central roll, varför denna marknadsföring möts med skepticism”, uppger organisationen.

"Endast enstaka näringsämnen"

Bob Phelps, chef för den australiska organisationen Gene ethics, som arbetar för ett GMO-fritt samhälle, tycker inte heller att biofortifiering är effektivt för att tackla den dolda svälten.

– Biofortifiering adresserar bara brister på enstaka näringsämnen, medan undernäring är ett komplext biologiskt tillstånd med många orsaker, säger han till IPS. Det kan bara mildras genom en mångsidig näringsrik kost som har raffinerats minimalt.

Han menar att biofortifiering inte heller kan åtgärda den dolda svält som orsakas av kolonialism, markstöld, urbanisering, industrialisering och sociala förändringar.

Internationella forskningsnätverk

Forskningsnätverket CGIAR grundade för fyra år sedan det USA-baserade Harvest Plus som har introducerat de biofortifierade grödorna i Zimbabwe. Utsädet ger hög avkastning och enligt Harvest Plus är det också motståndskraftigt mot sjukdomar och klarar torka.

Harvest Plus Zimbabwe har bistått landets jordbruksdepartement med att ta fram, odla och testa grödorna tillsammans med det internationella centret för förbättring av majs och vete, CIMMYT och centret för tropiskt jordbruk, CIAT.

I november lanserade Zimbabwes regering en strategi för att bekämpa näringsbristen i landet. En del av den är biofortifikation och hittills har över 250 000 hushåll nåtts av berikade produkter.