Den utlysta storstrejken, ovanligt omfattande även med franska mått mätt, fick enorma konsekvenser på torsdagen. Nästan samtliga snabbtåg- och regionala avgångar med det statliga tågbolaget SNCF ställdes in.

En femtedel av alla skolor var stängda, många inrikesavgångar med flygbolaget Air France ställdes in och 11 av 16 tunnelbanelinjer i Paris stod stilla.

– Vi ska lamslå ekonomin. Folket är redo till strid, sade fackförbundsrepresentanten Christian Grolier från facket Force Ouvrière, Arbetarnas styrka, till BBC.

Kan pågå länge

Och det var bara den första dagen av strejk, som kan komma att pågå i veckor, kanske över jul.

Men president Emmanuel Macron hävdar att den omtvistade pensionsreformen ska sjösättas, punkt slut.

Frågan är ändå om det franska styret kan hålla ut, när strejkerna åtföljs av massiva protester.

Fackförbundet Allmänna arbetarkonfederationen (CGT) hävdar att sammanlagt 1,5 miljoner samlats för protester runt om i Frankrike.
Inrikesdepartementet beräknade att protesterna samlat 806 000 demonstranter.

I huvudstaden drabbade ett 70-tal personer samman med tårgasutrustad kravallpolis sent på torsdagseftermiddagen. Fackförbundet CGT sade att minst 250 000 samlats i protester bara i Paris mot pensionsreformen. Med mörkret kom också tända eldar, projektilkastning och snabba utfall från polis.

Universellt system

Kostnaden för Frankrikes allmänna pensionssystem motsvarar 14 procent av landets bruttonationalprodukt enligt nyhetsbyrån Reuters. Det gör systemet till ett av de dyraste i världen.

Att reformera det i grunden var ett av Emmanuel Macrons främsta löften inför presidentvalet 2017, och i oktober i år lanserades planerna på att inleda arbetet.

Reformen innebär bland annat att olika pensionstabeller – i dag 42 till antalet, med olika nivåer av förmåner beroende på om anställningen varit inom offentlig eller privat sektor – sammanfogas till en enda, universell mall.

De strejkande fackförbunden, som hävdar att förslaget riskerar att missgynna flera grupper, har lovat att hålla ut tills alla planer på reformer slopas.

– Macron är arbetsgivarnas president. Den här reformen är en förklädd gåva till dem, säger Benjamin Amar, talesperson för Frankrikes näst största fackförbund CGT, till tidningen The Local.

Tvingades backa

Strejken kan komma att pågå i veckor och kanske komma i paritet med den strejk som lamslog Frankrike 1995, uppskattar tidskriften Forbes. Även då var det pensionsreformer som spökade, föreslagna av den dåvarande premiärministern Alain Juppé.

Juppé höll fanan högt i veckor, trots att de två största fackförbunden bröt en tradition genom att samordna sig för maximal effekt. I nästan en månad stod Frankrike i det närmaste stilla. Bara fem procent av kollektivtrafiken var i bruk och den 12 december deltog över två miljoner människor i en landsomfattande protestmarsch, enligt Le Parisien.

Alain Juppé och president Jaques Chirac backade till sist från förslaget.

Försöken att reformera pensionssystemet som helhet lades på is, och det förödmjukande nederlaget tycktes tjäna som en läxa för deras efterträdare som behandlat frågan med bomullsvantar.

Macron står fast

Men president Macron, vars nära tre år vid makten efter hand kantats av ilskna demonstranter iklädda gula västar över hela landet, vacklar hittills inte.

Under en presskonferens i sin hemstad Amiens den 22 november kallade Macron det franska samhället ”alltför negativt”, och kritiserade ospecifikt fransmän som tar ”varje tillfälle i akt att bringa oordning” i samhället, enligt den franska tv-kanalen C News.

– Vi ger inte vika! Vi kommer att fortsätta med stark beslutsamhet. Om vi inte gör det, så kommer ingen att göra det, sade premiärminister Édouard Philippe till parlamentets underhus i november, rapporterar Le Monde.

Trots ilskan på gatorna har de nya reglerna brett stöd bland fransmännen. Omkring 75 procent vill se en reform, enligt en undersökning av opinionsinstitutet Ifop för tidningen Journal du Dimanche.

Men bara en tredjedel av de tillfrågade tror att Emmanuel Macron är kapabel att genomföra den.