Under 2018 identifierade Brottsförebyggande rådet (Brå) 7 090 polisanmälningar där ett hatbrottsmotiv förekommit. Det är en ökning med 11 procent gentemot den senaste rapporten om anmälningar 2016 – och 29 procent fler än 2013.

En stor del av ökningen förklaras med att antalet polisanmälningar om brott som saknar målsägare, eller där målsägaren är juridisk (exempelvis kommuner, myndigheter och föreningar) har ökat.

– Brott som saknar målsägare eller där målsägaren är juridisk kan exempelvis vara hets mot folkgrupp eller skadegörelse och klotter, säger Nina Forselius.
Nästan en tredjedel av anmälningarna i fjol rörde sådana brott, en fördubbling i andel sedan 2013.

Hatbrott på nätet

Just hets mot folkgrupp är den brottstyp som ökar tydligast bland anmälningarna. De fördubblas i antal från 2016, från 640 till drygt 1 160 anmälningar 2018. Till stor del förklarar Brå ökningen med insatser som gjorts för att uppmärksamma hatbrott på nätet.

– Det finns aktörer som syftar till att polisanmäla sådant de läser i sociala medier, som har blivit mer aktiva. Det kan vara både organiserat och privata initiativ, med hashtaggar och liknande, säger Nina Forselius.

Den ökade anmälningsbenägenheten välkomnas av jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) med ansvar för arbetet mot diskriminering.

– Det är oerhört viktigt att människor som utsätts för hatbrott vänder sig till polisen så de kan göra sitt jobb, säger hon.

Antisemitism

Likt tidigare år är det främlingsfientliga eller rasistiska motiv som är den vanligaste hatbrottskategorin i anmälningarna. Men de största ökningarna jämfört med 2016 är för antisemitiska hatbrott (+53 procent) samt hatbrott som rör sexuell läggning (+37 procent). Även det förklaras till stor del med ökad benägenhet att anmäla hatbrott som sker på internet.

– Anmälningarna gällande de motiven består till stor del i brottet hets mot folkgrupp. Det är brott som ofta sker på internet eller i form av skadegörelse eller klotter på offentliga platser, säger Nina Forselius.

Att anmälningarna leder till att någon åtalas för brotten är däremot sällsynt. Av de över 6 000 anmälningar med hatbrottsmotiv under 2016 var endast 3 procent uppklarade i juni 2019.

Åsa Lindhagen tycker att vi behöver prata mer om det rasistiska våldet.

– Vi ser att Säpo har varnat för att rasistiska idéströmningar ökar i Sverige, och vi ser att utsatta grupper vittnar om att de känner otrygghet.

Hon framhåller att det är viktigt att inte bara jobba mot symptomen för rasismen genom rättsväsendet, utan även mot grogrunden.

– Det handlar om att satsa på kunskap, utbildning, forskning och att uppmärksamma frågorna, säger Lindhagen.