Två procent av befolkningen i Sverige lever i allvarlig materiell fattigdom, enligt EU:s definition. Genomsnittet för EU är sex procent, visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.
Omvandlat i siffror betyder det att 160 000 människor i Sverige var materiellt fattiga 2018 och inte hade råd med minst fyra av nio kostnadsposter enligt en EU-definition. Det handlar bland annat om vanliga utgifter som att inte kunna värma upp sin bostad tillräckligt, inte kunna betala skulder i tid, inte ha råd med kapitalvaror som tvättmaskin, tv och telefon och inte kunna åka på en veckas semester.
Sverige och Luxemburg har lägst andel av befolkningen i allvarlig materiell fattigdom i EU, mellan 1 och 2 procent. Sverige har legat på ungefär 1 procent de senaste åren. Bulgarien ligger högst med 21 procent.
Arbetslösa är mer drabbade av materiell fattigdom än de som arbetar, 10 procent av de arbetslösa jämfört med 1 procent av de som arbetar lever i allvarlig materiell fattigdom. Motsvarande siffror för 2017 var 8 procent och under 1 procent bland de som har jobb.
Allvarlig materiell fattigdom är även vanligare bland utrikes födda jämfört med inrikes födda, 4 procent jämfört med en knapp procent. Också här har antalet i allvarlig materiell fattigdom ökat jämfört med 2017. Då var 3 procent bland de utrikesfödda materiellt fattiga och knappt en halv procent bland de inrikesfödda.
Jämfört med 2017 har antalet materiellt fattiga i Sverige ökat med ungefär 60 000 personer, detta samtidigt som genomsnittet för EU sjunkit från 7 till 6 procent.
