Trygghet och tillgänglighet inom till exempel kollektivtrafiken är ett område som VTI bedriver forskning inom och där man kommit fram till att stationsområden och hållplatser behöver utformas så att de upplevs som trygga platser att vara på.

– Det handlar i hög grad om jämställdhet. Både flickor och pojkar kan känna sig otrygga ute på kvällarna. Men fler flickor och kvinnor uppger att de undviker att röra sig ute på egen hand sent på kvällen eller på natten på grund av rädsla för trakasserier och våld, säger Lena Levin, senior forskare på VTI, i pressmeddelandet.

Enligt Malin Henriksson, också hon senior forskare på VTI, upplevs busshållplatsen av många ungdomar som en särskilt utsatt plats. Särskilt på kvällar och helger. 

– Att surfa på mobiltelefon eller ringa en vän var en viktig strategi för att både tjejer och killar skulle känna sig trygga.  Det är bra att tänka på när man klagar på att ungdomar använder telefonen för mycket, säger hon.

Saknar genusperspektiv

VTI arbetar också tillsammans med transportplanerare i olika kommuner och regioner för att förbättra dialogen mellan olika grupper. 

Det kan exempelvis handla om pojkars och flickors fritidsaktiviteter och om de kan ta sig till sina tränings- eller kulturaktiviteter på egen hand med cykel eller med kollektivtrafik. Är det likvärdiga förutsättningar för den som vill ta sig till hockeyträningen och till ridhuset? Finns det säkra gång- och cykelvägar till skolan så att föräldrarna kan ta sig till sina arbeten utan att först skjutsa barnen?

Trots detta saknar många utvecklingsprojekt inom transportsektorn idag ett genus- och mångfaldsperspektiv.

–Det behövs en systematisk integrering av kunskaper om jämställdhet och jämlikhet, annars är det stor risk att gamla ojämställda strukturer kopieras i nya så kallat smarta städer och smarta mobilitetslösningar. Smarta lösningar blir inte smarta förrän en variation av användare kan nyttja dem utan alltför stor ansträngning med att införliva nya kunskaper, säger Lena Levin.