Transportsektorn minskar sina utsläpp alldeles för långsamt, enligt Klimatpolitiska rådets nya rapport. Samtidigt växer samåkningsrörelsen Skjutsgruppen, som just fått grupper i alla Sveriges län.
I sin första rapport till regeringen från slutet av mars konstaterar Klimatpolitiska rådet att inrikes transporter i dag står för runt en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, varav vägtrafiken står för 90 procent. Enligt preliminära siffror från Trafikverket ökade dessutom utsläppen från inrikes transporter under förra året.
– Med nuvarande förutsättningar och beslut kommer transportsektorn bara att nå halvvägs till målet att minska utsläppen med minst 70 procent till 2030, säger Johan Kuylenstierna, rådets vice ordförande, i ett pressmeddelande.
Samåkningen växer
Ett svar på detta är samåkningsrörelsen Skjutsgruppen. Vid starten 2007 var det framför allt studenter som samåkte. I dag har appen och de andra samåkningsverktygen 70 000 deltagare och antalet växer med omkring 1 000 personer i månaden.
– Vi har ett helhetsperspektiv på hållbarhet. Vi kommer till ekologisk hållbarhet, exempelvis minskade utsläpp, via social hållbarhet – att vi medskapar både våra resor och våra verktyg tillsammans, säger rörelsens grundare Mattias Jägerskog.
"Aktivt görande och deltagande"
Skjutsgruppen betonar att samåkning inte är en tjänst som du passivt köper, utan något som du aktivt är med och medskapar. Till exempel kommer deltagarna tillsammans överens om sträcka och vilka kostnader som ska delas lika och roterar ofta vem som kör.
– Vi sätter ett aktivt görande och deltagande i fokus. Det går nämligen inte att samåka ensam, säger Mattias Jägerskog.
Deltagarkulturen märks också i hur exempelvis Skjutsgruppens app fungerar. Alla kan bidra till den antingen ekonomiskt eller med kunskap, exempelvis genom programmering. Det är också deltagarna själva som skapar grupper för olika sträckor, byar, arbetsplatser, föreningar, evenemang eller intressen, som ”Omställningskonferensen 2019”, ”Hiphoptävlingar i Helsingborgsområdet” eller ”Vi som handlar på tisdagar kl 14–17”.
Transparens ger trygghet
Det finns nu grupper i alla Sveriges län, totalt 600 grupper, som är öppna för alla. Det finns inga hemliga meddelanden eller dolda grupper och den som använder appen uppger både namn och telefonnummer. Detta och mycket mer bygger tillit, säger Mattias Jägerskog – ungefär som när stadsplanerare försöker att bygga bort mörka gränder.
– Transparensen är en trygghet för rörelsen. Vi kommer närmare varandra. Vi hämtar inspiration från en lång tradition av ideella föreningar där vi ser och hör varandra och våra behov.
Tveksam till vinstintressen
Skjutsgruppen ser en stor potential för mer gemensamma och miljövänliga sätt att färdas och Mattias Jägerskog ser inte några direkta hinder för samåkning i Sverige i dag. Generellt är han dock tveksam till vinstintressen och tjänstefiering inom miljörörelsen.
– Något som är oroväckande är när privatpersoner ska tjäna pengar på varandra. Det finns en risk att vi så sakteliga gör det gemensamma resandet tillgängligt bara för den som kan betala för det. Man måste förstå ekologisk hållbarhet i förhållande till social och ekonomisk hållbarhet.
Klimatpolitiska rådet
En myndighet i form av ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som ska utvärdera regeringens politik. Rådet är en del av det klimatpolitiska ramverk som antogs av riksdagen i juni 2017 tillsammans med nya klimatmål och en klimatlag.
Så funkar Skjutsgruppen
Skjutsgruppen är en ideell samåkningsrörelse som underlättas av en ideell förening.
Deltagarna i rörelsen använder olika verktyg för att erbjuda och söka skjuts – anslagstavlor, sociala medier, och en app.
Skjutsgruppen kan användas för alla slags fordon.
De som samåker bjuder varandra eller delar lika på kostnaderna.
Syftet är att uppmuntra alla slags hållbart resande – därför visas till exempel inte bara skjutsgrupper utan även kollektivtrafik i appen.
Den genomsnittliga deltagaren är en klimat- och miljöintresserad kvinna i 35-årsåldern, men andelen män och äldre personer ökar.
