Rwandier samlades på söndagen för att hedra de omkring 800 000 människor som dödades i folkmordet som inleddes för 25 år sedan. Sverige representerades av civilminister Ardalan Shekarabi (S).
– Det har varit en väldigt stark upplevelse att få vara på plats och visa Sveriges solidaritet med Rwandas folk, säger Shekarabi till TT över telefon från huvudstaden Kigali.
"I dag ser vi ljuset"
President Paul Kagame tände en minneseld vid minnesmonumentet i huvudstaden.
– 1994 fanns inget hopp, bara mörker. I dag ser vi ljuset igen. Hur det gick till? Rwanda blev en familj igen, sade presidenten i ett tal enligt nyhetsbyrån AFP.
– Vårt folk har burit en oerhörd tyngd men har knappt klagat. Det har gjort oss bättre och mer enade än någonsin.
Presidenten inledde dagen med att besöka en plats där över en kvarts miljon människor begravts efter folkmordet.
Ardalan Shekarabi säger att han hade ett kort samtal med Paul Kagame, som underströk vikten av relationen till Sverige som är ett av få EU-länder med en ambassad i Kigali. Sverige har dessutom varit med och delfinansierat minnescentret över folkmordet, enligt regeringen.
– Om världssamfundet slappnar av och slutar jobba förebyggande med de här frågorna, då finns alltid risken att den här typen av tragedier återupprepas, säger Shekarabi.
"Är nödvändigt"
Under eftermiddagen hålls en minnesmarsch i huvudstaden Kigali, där omkring 2 000 personer går från parlamentet till en stor sportarena där ljus kommer att tändas under en minnesvaka.
– Att minnas är nödvändigt eftersom det är genom att se tillbaka på vad som hände som vi kan se till att det inte händer igen, säger 26-årige Olive Muhorakeye, som överlevde folkmordet som barn, till nyhetsbyrån Reuters.
Hundra dagar av ofattbart våld inleddes i början av april 1994, efter det att hutupresidenten Juvénal Habyarimana dödats när hans plan sköts ned.
Hutuextremister genomförde därefter ett folkmord för att utplåna främst minoritetsfolket tutsier. Över tio procent av befolkningen i landet dödades när så många som 10 000 per dag sköts eller höggs ihjäl.
Vill se minnesdag
Utöver Ardalan Shekarabi deltar en rad ledare från andra länder i ceremonierna, enligt presidentkansliet i Rwanda. Bland andra finns EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och premiärminister Charles Michel, från den forna kolonisatören Belgien, på plats.
Frankrikes president Emmanuel Macron deltar inte själv, men uttryckte i ett uttalande sin solidaritet med offren och deras familjer.
I uttalandet står det även att Macron vill göra den 7 april till en minnesdag i Frankrike för det rwandiska folkmordet. Rwanda har tidigare anklagat Frankrike för att ha varit delaktig i folkmordet, genom sitt stöd till den dåvarande hutuledda regeringen.
Folkmordet i Rwanda
Uppskattningsvis 800 000 människor dödades under folkmordet i Rwanda våren 1994. Det leddes av extremnationalister från majoritetsfolket hutu.
De flesta offren tillhörde minoritetsfolket tutsier, men även hutuer som sågs som medlöpare mördades.
Folkmordet var noga planerat, men utlösande faktor var nedskjutningen – oklart av vem – av det flygplan som dåvarande hutupresidenten Juvénal Habyarimana och hans burundiske kollega Cyprien Ntaryamira färdades i. Då hade president Habyarimana skrivit på ett fredsavtal med tutsigerillan FPR, vilket vissa såg som ett svek.
Efter tre månaders dödande störtade FPR regimen. I dag är FPR det parti som styr landet.
I december 2018 lades en fransk utredning av attentatet mot presidenten 1994 ned i brist på bevis. Utredningen inleddes 1998 på begäran av anhöriga till franska besättningsmän som var med på planet.
