När vi gör något som är dåligt för miljön vill vi gärna uppväga det genom att göra något bra. Men det är inte riktigt så enkelt, konstaterar två forskare från Högskolan i Gävle i en artikel i tidskriften Frontiers in psychology.

Linda Langeborgs och Patrik Sörqvists teori är att vi hanterar vår miljöpåverkan på samma sätt som vi hanterar sociala situationer, som ett slags utbyte. I våra möten med andra kan vi väga upp ett socialt felsteg genom att vi kanske ber om ursäkt eller säger något snällt.

På samma sätt tänker vi gärna att ett beteende som är bättre för klimatet ”tar ut” ett beteende som är sämre. Vi gör ett snitt av våra handlingar istället för att lägga ihop dem. Det fungerar i sociala sammanhang men inte när det gäller klimatpåverkan.

– Begrepp som ”miljövänlig” eller ”grön” uppmuntrar oss att se sådana produkter, beteenden och beslut som ”goda” istället för som ”mindre dåliga” för miljön, säger Linda Langeborg i ett pressmeddelande.

Det bästa köpet är inget köp alls

Till exempel säger vår intuition att en hamburgare och ett ekologiskt äpple tillsammans har lägre miljöpåverkan än bara hamburgaren har, visar en studie. Effekten kan bli att människor köper extra produkter eftersom de är miljömärkta, eller tänker att det är okej att de flyger utomlands eftersom de cyklar till jobbet. Samma tankesätt finns även på internationella nivå, exempelvis när det gäller handeln med utsläppsrätter.

När vi känner skuld över vår negativa klimatpåverkan kan det leda till att vi gör saker som kan verka bra, men som i själva verket är sämre än att inte göra något alls. Forskarna påpekar att även om det är bättre för miljön att köpa ett knippe ekologiska bananer än ett knippe som har odlats konventionellt, är det allra bästa att inte köpa några bananer över huvud taget.

Behövs skarpare lagar

Det viktiga är att få människor att angripa problemets källa istället för att försöka kompensera för ett skadligt beteende. Enligt forskarna behövs bland annat skarpare lagar kring vad som får marknadsföras som miljövänligt samt tydligare information i butiken kring varornas klimatpåverkan.

Tricorona Climate Partner är en av Sveriges största aktörer inom klimatkompensering. Enligt företagets vd Christian Patay gäller inte det här resonemanget för certifierad klimatkompensation.

– Klimatkompensation är inte något du gör istället för att minska dina egna utsläpp. Det är något du gör utöver det för att mer fullt ut ta ansvar för dina utsläpp än du kan genom dina egna handlingar.

Patrik Sörqvist, professor i miljöpsykologi, håller med om att klimatkompensation kan vara bra – så länge det används på ett ansvarsfullt och medvetet sätt.

– Vår artikel är en reflektion över de psykologiska mekanismer som är förenade med idéer om klimatkompensation och några kognitiva felslut som människor gör i anslutning till detta. Det finns psykologiska risker med klimatkompensation som gör att verktyget kan användas för att rättfärdiga ett miljöbelastande beteende och därmed försvåra övergången till ett hållbart samhälle.