Utsläppen av luftföroreningar fortsätter att minska, men utvecklingen går för långsamt, enligt Naturvårdserket. Nu riskerar Sverige EU-böter för sina höga utsläpp av ammoniak.
Naturvårdsverket har publicerat statistik över 2024 års nationella utsläppen av luftföroreningar. Positivt är att utsläppen fortsätter att minska generellt sett. De redan genomförda hårdare kraven i EU har fått effekter även på svensk luftkvalitet, eftersom vi importerar mindre luftföroreningar från kontinenten jämfört med tidigare.
Men det finns flera områden där utvecklingen går alldeles för långsamt eller är på sådan nivå att förändringar krävs i närtid.
Luftföroreningar är fortfarande ett av de största miljörelaterade hoten mot människors hälsa i Sverige. Även relativt låga halter kan bidra till hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, försämrad livskvalitet och förtida död.
– Det finns tyvärr inga säkra nivåer där luftföroreningar inte skadar människors hälsa, alla minskade utsläpp är fortfarande positiva ur ett samhällsperspektiv, säger Maria Ullerstam, chef för luftenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Svavelutsläppen minskar
Rapporten visar att utsläppen har minskat i Sverige sedan 2005. Stora skillnader finns bland annat i utsläppen av svaveldioxid och små partiklar, vilka har minskat med omkring 60 procent. Det är betydligt mer än vad EU:s regelverk kräver. Även utsläppen av flyktiga organiska ämnen har sjunkit, bland annat tack vare tekniska förbättringar inom industrin och striktare krav på lösningsmedel och bränslen.
Utvecklingen är dock långt ifrån jämn. Kväveoxider, som främst kommer från vägtrafik, sjöfart och förbränningsprocesser i industrin, har minskat med drygt hälften sedan 2005. Det är en tydlig förbättring, men enligt Naturvårdsverkets analyser räcker det inte för att Sverige med säkerhet ska klara EU:s bindande mål till 2030. Om utsläppsminskningarna fortsätter i nuvarande takt finns en påtaglig risk att kraven inte uppfylls.
För mycket ammoniak
Den stora stötestenen är ammoniaken. Utsläppen har endast minskat marginellt sedan 2005 och ligger fortfarande över de nivåer som EU:s regelverk tillåter. Ammoniak kommer till största delen från jordbruket, särskilt från hantering av stallgödsel och användning av kväverika gödningsmedel. Här har åtgärderna hittills inte varit tillräckliga, vilket gör att Sverige redan brutit mot EU:s utsläppstak för tidigare år och riskerar böter om situationen inte förbättras, varnar Naturrvådsverket.
Bakom kraven ligger EU:s direktiv om nationella utsläppstak för luftföroreningar, det så kallade takdirektivet. Direktivet fastställer hur mycket varje medlemsland maximalt får släppa ut av fem centrala luftföroreningar, med tydliga mål för både 2020 och 2030 jämfört med 2005 års nivåer. Förutom att följa utsläppstaken måste medlemsländerna ta fram nationella luftvårdsprogram och redovisa hur de planerar att nå målen.
För Sveriges del innebär detta att varje försening i utsläppsminskningarna får konkreta konsekvenser. Om kraven inte uppfylls kan EU inleda ärenden som i förlängningen leder till ekonomiska sanktioner.
Naturvårdsverket betonar att det därför är viktigt att agera i tid, snarare än att vänta tills målen närmar sig.
Frisk luft
Utöver EU:s regelverk har Sverige ett eget miljökvalitetsmål som heter Frisk luft. Målet handlar inte bara om hur mycket som släpps ut, utan om vilka halter av föroreningar som människor, djur och natur faktiskt exponeras för. Ambitionen är att luften ska vara så ren att hälsan inte påverkas negativt, ens för särskilt känsliga grupper som barn, äldre och personer med luftvägssjukdomar.
Trots stora framsteg visar uppföljningarna att målet Frisk luft är svårt att nå med dagens styrmedel. I många städer överskrids fortfarande riktvärden för kvävedioxid och partiklar, särskilt under vinterhalvåret. Även marknära ozon fortsätter att vara ett problem som påverkar både hälsa och växtlighet, trots att utsläppen av dess föregångarämnen har minskat.
Naturvårdsverket uppskattar att förorenad luft bidrar till flera tusen förtida dödsfall varje år i Sverige. Utöver detta orsakar luftföroreningar omfattande sjuklighet, med ökade vårdkostnader och lidande som följd. På global nivå bedömer Världshälsoorganisationen att luftföroreningar är en av de största miljörelaterade dödsorsakerna.
Sveriges utsläpp av luftföroreningar 2024
Naturvårdsverkets sammanställning visar att utsläppen av flera luftföroreningar har minskat kraftigt sedan 2005, men att utvecklingen skiljer sig tydligt mellan olika ämnen.
Utsläppen av svaveldioxid har minskat med 59 procent mellan 2005 och 2024, vilket är långt över både EU:s mål för 2020 och 2030, som båda ligger på 22 procent.
Även utsläppen av små partiklar (PM2,5) har minskat med 59 procent, vilket innebär att Sverige redan uppfyller EU:s krav för både 2020 och 2030, där målet är en minskning på 19 procent.
För flyktiga organiska ämnen (NMVOC) uppgår minskningen till 44 procent sedan 2005. Det innebär att Sverige klarar både EU:s mål för 2020, som är 25 procent, och målet för 2030 på 36 procent.
När det gäller kväveoxider har utsläppen minskat med 52 procent sedan 2005. Det räcker för att nå EU:s mål för 2020 på 36 procent, men är inte tillräckligt för att nå det mer ambitiösa målet för 2030, som kräver en minskning på 66 procent.
Den största utmaningen gäller ammoniak, där utsläppen endast har minskat med 10 procent sedan 2005. Detta ligger under både EU:s mål för 2020, som är 15 procent, och målet för 2030 på 17 procent. Enligt Naturvårdsverket innebär detta att Sverige riskerar att inte uppfylla sina åtaganden inom EU, med både miljö- och hälsokonsekvenser som följd.
Naturvårdsverket