Vi går mot en framtid där klimat- och miljökatastrofer kommer att kräva miljontals människoliv, och redan i dag kostar dessa kriser biljoner dollar varje år att hantera. Det slår 287 forskare fast efter sex års arbete med den mest omfattande bedömningen hittills av världens klimat och miljö. I FN-rapporten Global environment outlook föreslår de genomgripande förändringar inom flera områden – ett är att sluta använda BNP som mått på framgång.
– Global environment outlook lägger fram ett enkelt val för mänskligheten: fortsätta på vägen mot en framtid som ödeläggs av klimatförändringar, minskande natur, förstörd mark och förorenad luft, eller ändra riktning för att säkra en hälsosam planet, friska människor och hälsosamma ekonomier. Detta är inget val alls, säger Inger Andersen, UNEP:s verkställande direktör i en kommentar.
Rapporten från FN:s miljöprogram UNEP konstaterar att utvecklingen inom nästan alla undersökta områden pekar åt fel håll. Den globala uppvärmningen är på väg att bli högre än FN:s klimatpanels prognoser. Var åttonde art är utrotningshotad. Bördig jordbruksmark motsvarande två gånger Sveriges yta blir varje år försämrad eller förstörd. Och 90 procent av världens befolkning utsätts för luftföroreningar högre än WHO:s riktvärden.
Alternativ utveckling
Det är sjunde gången som rapporten Global environmental outlook går igenom jordens hälsotillstånd. Denna rapport har undertiteln En framtid vi väljer, och presenterar alternativa utvecklingsvägar inom fem områden:
- Ekonomi och finans: Gå bortom BNP till mer heltäckande förmögenhetsmått med indikatorer som också mäter mänskligt och naturligt kapital. Positiva och negativa externaliteter behöver prissättas för att värdera varor korrekt. Subventioner, skatter och incitament som leder till negativa effekter på naturen måste fasas ut.
- Energi: Minska koldioxidutsläppen i energiförsörjningen, öka energieffektiviteten, ge stöd till social och miljömässig hållbarhet i kritiska mineralvärdekedjor, ta itu med energitillgång och energifattigdom.
- Mat: Övergång till hälsosamma och hållbara kostvanor, förbättra cirkularitet och produktionseffektivitet och minska matförlust och matsvinn.
- Material och avfall: Inför cirkulär produktdesign, transparens och spårbarhet för produkter, komponenter och material. flytta investeringar till cirkulära och regenerativa affärsmodeller och skifta konsumtionsmönster mot cirkularitet genom förändrade tankesätt.
- Miljö: Påskynda bevarande och återställande av biologisk mångfald och ekosystem, stödja klimatanpassning och motståndskraft, med stöd av naturbaserade lösningar och implementera strategier för klimatbegränsning.
Ursprungsfolks kunskap
Forskarna uppmanar vidare till att beakta ursprungsbefolkningars kunskap och lokal kunskap för att få till stånd rättvis omställning som både tar hänsyn till miljömässig hållbarhet och människors välbefinnande.
”Urfolks och lokalsamhällens kunskaper, värderingar och sätt att leva bidrar till övergångar till hållbara och rättvisa framtider. De erbjuder koncept om mänskliga och naturliga relationer baserade på omsorgsetik och sätt att organisera ekonomier som har en helhetsinriktning på välbefinnande”, står att läsa i rapporten.
Priset för omställningen är satt till tre biljoner dollar. Det kan låta mycket men är bara 1,5 procent av världens samlade BNP. Och, understryker forskarna, kostnaden för att inte göra något är än högre.
– Och låt oss inte glömma att världen redan har gjort så stora framsteg: från globala avtal som täcker klimatförändringar, natur, mark och biologisk mångfald, samt föroreningar och avfall, till verkliga förändringar i den blomstrande förnybara energiindustrin, global täckning av skyddade områden och utfasning av giftiga kemikalier, säger Inger Andersen och fortsätter:
– Jag uppmanar alla nationer att bygga vidare på dessa framsteg, investera i planetens hälsa och driva sina ekonomier mot en blomstrande, hållbar framtid.