”Vi har sjukt låga utsläpp i jämförelse med andra länder […] Sverige är riktiga kingar.” De uppmärksammade orden från klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i Svt:s kortdokumentär syftar, utgår jag från, på våra inhemska eller territoriella utsläpp. Inom klimatpolitiken är det ofta dem man fokuserar på. Men växthusgaser bryr sig som bekant inte om landsgränser. Räknar man istället svenskars konsumtionsbaserade utsläpp – oavsett var i världen de skett – ser det helt annorlunda ut. Fyra jordklot skulle krävas om alla konsumerade som vi.
En hoppfull insikt årets köphetsigaste vecka kan vara att marknaden för återanvändning växer mer än nyköp, procentuellt sett. Men för att göra begagnat till standard i handeln krävs att vissa bromsklossar undanröjs, enligt forskningsprojektet Usereuse.
”Det politiska beslutsfattandet och samhällsplaneringen har inte hängt med”, säger Liv Fjellander, projektledare och konsumtionsforskare på IVL Svenska miljöinstitutet.
Utsläppsstatistik är samhällskritisk information som bör vara tillgänglig för allmänheten. Det anser plattformen Klimatkollen, som har gjort det lättare att förstå svenska storbolags klimatpåverkan – utan att behöva finkamma hållbarhetsrapporter. Med hjälp av en AI-lösning finns informationen nu upplagd på Wikipedia.
”Precis så här ska Wikipedia användas, folk hjälper till att tillgängliggöra viktig fakta till en bred publik”, säger Jan Ainali, initiativtagare till Wikimedians for sustainable development.
Ål och igelkott finns bland de 255 arter som Naturvårdsverket föreslår ska vara nationellt fridlysta i Sverige. Men samtidigt föreslår regeringen nya undantag som kan göra fridlysningen meningslös, varnar miljöorganisationer.
Läs även om att Luleå kommun har beslutat att deras 7000 hektar skog ska förvaltas hyggesfritt. Uppsala har fått sin första mikroskog. Och så får författaren Jonas Gren som förespråkar nedkoppling berätta om vad som egentligen blir skillnaden utan surf.
Trevlig läsning!
Hanna Westerlund, chefredaktör