Marknaden för återanvändning växer mer än nyköp, men för att göra begagnat till standard i handeln krävs att vissa bromsklossar undanröjs, enligt forskningsprojektet Usereuse.
– Det politiska beslutsfattandet och samhällsplaneringen har inte hängt med, säger Liv Fjellander, projektledare och konsumtionsforskare på IVL Svenska miljöinstitutet.
Om alla konsumerade som svenskar skulle vi behöva fyra jordklot. Det ekologiska fotavtrycket från svenskars konsumtion hör till världens största, och för att minska det finns en rad politiska, ekonomiska, sociala och tekniska hinder, visar en rapport från forskningsprojektet Usereuse.
– Nu ser vi en trend i samhället där återanvändning procentuellt ökar mer än köp av nya saker, men fortfarande står den för en mycket liten del av den totala konsumtionen. Att köpa nytt är förstahandsvalet för många och vi konsumerar fortfarande både mer än vi behöver och vad planeten tål, säger Liv Fjellander, projektledare och konsumtionsforskare på IVL Svenska miljöinstitutet i ett pressmeddelande.
Forskarna har tillsammans med kommuner, galleriaägare, välgörenhetsorganisationer och företag undersökt dagens förutsättningar för återanvändning av textil, elektronik, möbler och inredning – och vad som krävs för att det ska bli lika enkelt att handla begagnat som nyköp är i dag.
– Det pågår en förflyttning av frågan om återanvändning, från avfallsfråga till att vara en del av produktion och konsumtion. Men det politiska beslutsfattandet och samhällsplaneringen har inte hängt med och bristen på ekonomiska incitament, infrastruktur och stödsystem för återanvändning riskerar att bli en bromskloss i omställningen, säger Liv Fjellander.
Begagnat intill nytt
”Cirkulär ekonomi kan inte fungera vid sidan av linjära system. För att återanvändning ska kunna skala upp krävs en större omställning där politiska styrmedel, näringslivets initiativ och kommunala satsningar samverkar med konsumenternas förändrade beteenden”, skriver forskarna i rapporten, där de listar tolv åtgärder som krävs för att öka återanvändningen i Sverige.
Det handlar bland annat om regelverk som ser till att produkter blir hållbara över tid och samhällsplanering som skapar utrymme för återanvänding på attraktiva platser i stadsmiljön. Till exempel bör det bli branschpraxis att erbjuda begagnade produkter intill nya.
– Allt fler aktörer erbjuder sina varor också begagnade, men fortfarande i liten skala. För att komma vidare från nisch till norm behövs det föregångare inom handeln. Vi efterlyser 100 handlare som vågar gå före och integrera begagnat i hela sin affär, säger Liv Fjellander.
”Tillgång till yta en nyckelfråga”
För att göra återanvändning till norm krävs både minskad nykonsumtion och samhällsplanering för återanvändning. För att skapa attraktiva platser för begagnat bör även bytespunkter och reparationsverkstäder bli en mer självklar del av kommuners planering, genom översiktsplaner, detaljplaner och markanvisningar, enligt rapporten.
– I dag ligger ofta de kommunala återanvändningsmöjligheterna i utkanten av städer, och med begränsad kollektivtrafik. Det gör återanvändning mindre synligt och svårare att ta del av – trots att efterfrågan växer. Tillgång till yta är en nyckelfråga. Bristen på attraktiv mark och lokaler är ett av de stora hindren för begagnataktörer och avfallsbolag att kunna skala upp satsningar kring återanvändning, säger Karin Sundin på Stockholm Vatten och avfall.
Målkonflikter
För att lyckas med att skala upp återanvändningen krävs även att beslutsfattare hanterar en rad målkonflikter som forskarna har identifierat, där den mest grundläggande är hållbarhet kontra ekonomisk tillväxt. Ett samhälle som uppmuntrar ständigt ökad produktion och konsumtion står ofta i motsats till åtgärder som minskar resursanvändning och utsläpp.
En annan målkonflikt är återanvändning kontra återvinning, där dagens infrastruktur och teknik framförallt främjar sistnämnda. Till exempel finns ett producentansvar för återvinning av elektronik som gör att fullt fungerande produkter samlas in och materialåtervinns istället för att återanvändas, vilket vore fördelaktigare ur miljöperspektiv.
Momentum i EU
Forskarna lyfter två antagna EU-direktiv som de menar har stor potential att öka återanvändningsgraden i Europa: ekodesignförordningen och direktivet om rätten att reparera, samt grönmålningsdirektivet som parlamentet har antagit. Sverige bör driva på, menar forskarna, i att se till att kraven i ekodesignförordningen kommer på plats så snart som möjligt, och att listan på produktgrupper som ska inkluderas inom rätten till reparation utökas.
I en debattartikel i GP tillägger de: ”Svenska myndigheter bör också, genom riktat stöd och information, uppmuntra företag att börja tillämpa kommande ekodesignkrav för att ge svenska aktörer ett konkurrensmässigt försprång i den växande cirkulära ekonomin.”
Återanvändning bättre än återvinning
Avfallshierarkin är gemensam för EU och visar hur insatser inom avfallsområdet ska prioriteras inom lagstiftning.
- Avfall ska i första hand förebyggas, det vill säga produkter bör utformas så att de kan användas länge, är utan farliga ämnen, hållbara och kan repareras.
- I andra hand ska produkter återanvändas.
- I tredje hand materialåtervinnas, det vill säga beståndsdelar och material omarbetas till nya produkter.
- Är det inte möjligt ska produkten energiåtervinnas, det vill säga förbrännas och energin används för att skapa el eller fjärrvärme.
- I sista hand läggs avfall på deponi eller förbränns utan energiåtervinning.