Sverige lägger mer resurser än någonsin på sjukvård men ändå växer vårdköerna. En orsak är att vården behandlar friska personer förebyggande – på bekostnad av sjuka patienter. Det visar en rapport från forskningsinstutet SNS.
– För högriskpatienter är prevention ofta en effektiv insats. Men när resurserna i allt högre grad läggs på att förebygga sjukdom hos patienter med låg risk tar det vårdpersonalens tid från de som behöver vården allra mest, säger Minna Johansson, specialist i allmänmedicin och docent vid Sahlgrenska akademin i ett uttalande.
I sin nya rapport Övertro på prevention kan ge ineffektiv och ojämlik vård visar hon att gränsen för vad som räknas som högt blodtryck eller kolesterolvärde har sänkts med tiden, samtidigt som många förebyggande insatser som livsstilsrådgivning har liten eller ingen effekt på hjärt–kärlsjukdom eller dödlighet. Antalet patienter har alltså ökat kraftigt, utan tillräckligt vetenskapligt stöd, menar Johansson.
Konsekvensen av att resurser läggs på friska personer blir att principen i sjukvårdslagen som säger att den mer störst behov ska ha företräde allt oftare bryts, enligt forskaren.
– När allt fler friska definieras som riskpatienter ökar trycket på en pressad vårdapparat. Om vi skulle följa alla riktlinjer om preventiv vård skulle allmänläkare behöva arbeta 14 timmar per dag med enbart prevention. Om riktlinjer om livsstilsinterventioner skulle följas måste alla läkare av alla specialiteter och alla sjuksköterskor sluta med all annan vård och enbart ge levnadsvaneråd. Det säger något om hur orimlig styrningen har blivit, säger Minna Johansson.
Demokratisk fråga
De medicinska riktlinjerna baseras enligt forskaren på kortsiktiga eller osäkra mått, de tar sällan alternativkostnader i beaktande och riktlinjerna ändras utan öppen demokratisk debatt, enligt Minna Johansson.
– Hur vården ska prioritera sina resurser är ytterst upp till medborgare att avgöra i val. Men det förutsätter att beslutsfattare öppet redovisar de avvägningar som vården står inför. En sjukvård som försöker göra allt för alla riskerar nämligen att inte räcka till för någon, säger hon.
Rapportförfattarens förslag
- Återgå till vårdens kärnuppdrag: Fokus på att lindra symptom och behandla sjukdom.
- Målrikta prevention: Inrikta primärprevention mot grupper med hög risk, inte hela befolkningen.
- Förbättra riktlinjer: Kräv att nya rekommendationer innehåller analyser av tidsåtgång för vårdpersonal och undanträngning av vård med större nytta.
- Stärk samhällsansvaret: Satsa på folkhälsoåtgärder som har betydligt större potential än individuell rådgivning i vården, exempelvis tobaksskatter, billigare grönsaker och infrastruktur som främjar fysisk aktivitet.
- Öka transparensen: Låt prioriteringar ske öppet med insyn och medborgarinflytande.