EU:s miljöråd klubbar ”urvattnat” klimatmål till 2040

Överenskommelsen satt hårt inne och in i det sista fanns det ett flertal skiljelinjer kring EU:s klimatmål när miljöministrarna träffades i tisdags kväll. Mötet avslutades dock först under onsdagen med beslutet att EU ska minska växthusgasutsläppen med 90 procent fram till 2040 jämfört med 1990 års nivåer.

Men inbyggt finns viss flexibilitet i hur det ska ske, bland annat kommer 5 av de 90 procenten att kunna uppfyllas genom internationella kolkrediter utomlands. Bruket med kolkrediter följer Parisavtalets artikel 6, men är inte okontroversiellt och kritiker menar att det kan göra att utsläppen bara flyttas runt.

Polen motståndare

Finland, Tyskland, Nederländerna, Portugal, Slovenien, Spanien och Sverige var bland de mer ambitiösa länderna som ville hålla fast vid tidigare föreslagna 3-procentsgränsen för utsläppskrediter, medan Frankrike och Italien pressade på för 5 procent. Polen krävde 10 procent och var tillsammans med Tjeckien, Ungern och Slovakien de länder som var emot förslaget. Det hindrade inte avtalet för att klubbas igenom eftersom 15 av 27 länder röstade för.

–Vi vill inte förstöra ekonomin, vi vill inte förstöra klimatet. Vi vill rädda båda på samma gång, sade den polska biträdande klimatministern Krzysztof Bolesta, till Reuters.

Medlemsländer kom även överens om att utsläppen ska minska med mellan 66,25-72,5 procent till 2035.

En annan kompromiss för att vinna över mer skeptiska länder var att EU bromsar lanseringen av det gemensamma utsläppshandelssystemet (carbon market) och förskjuter starten med ett år till 2028.

”Inte bara en siffra”

Den danska miljöministern Lars Aagaard, var trots allt nöjd.

– Att sätta ett klimatmål är inte bara att plocka fram siffra, det är ett politiskt beslut med långtgående konsekvenser för den europeiska kontinenten. Därför har vi också arbetat för att tillgodose att detta kan nås på ett sätt som bevarar konkurrenskraft, social balans och säkerhet, sade han, rapporterar Reuters.

Förhandlingarna tog även upp en annan komplicerad fråga, den kring naturliga kolsänkor. Hur mycket kan EU räkna in att skogar, mark och våtmarker kommer att binda upp koldioxid?

På Frankrikes initiativ infördes en ”nödbroms” som kan aktiveras fem år efter att lagen trätt i kraft. Om det visar sig att koldioxidupptaget från mark och skog blir annat än väntat kan kommissionen tvingas föreslå justeringar.

”Koldioxidtvättning”

Samtidigt kommer det kritiska röster mot beslutet från svenska politiker.

– Jag är besviken på kommissionens trixande med klimatmålet. Målet är för lågt satt – och dessutom öppnar man för att länder ska kunna köpa sig fria genom att räkna in utsläppsminskningar utanför EU. Vi måste göra jobbet på hemmaplan, säger Heléne Fritzon i ett uttalande till Europaportalen.

För många miljöorganisationer blev kompromissen en besvikelse. Greenpeaces kampanjledare Thomas Gelin beskriver systemet med internationella krediter som ”offshore carbon laundering” i ett pressmeddelande. Han varnar för att avtalet kommer att urvattnas år för år eftersom det finns klausuler som möjliggör omförhandlingar kring klimatmålen.

– Användningen av utländska koldioxidkrediter för att nå detta nominella mål innebär att EU:s faktiska åtagande är mycket lägre, och det åtagandet blir ännu mindre värt när man dessutom bygger in en klausul som urvattnar målet vartannat år, skriver Thomas Gelin.

Han tillägger:

– Det är som att lova att springa ett maraton genom att bara träna tio kilometer, ta bussen den sista kilometern, och dessutom förbehålla sig rätten att stanna hemma om det regnar.

Climate Action Network (CAN), en paraplyorganisation för hundratals miljöorganisationer, är också besvikna.

– Det här avtalet är långt svagare än de 90 procent som rubriken antyder. Genom att ge efter för trycket från motvilliga medlemsländer har ministrarna farligt nog öppnat dörren för utländska utsläppskrediter, säger Sven Harmeling, klimatchef på CAN Europe, till sajten Miljö & utveckling.

Kritikerna pekar också på att handel med utsläppskrediter inte har levt upp till förväntningarna tidigare och i värsta fall bara flyttat runt problemet.

Europaparlamentet ska rösta

Beslutet i miljörådet bryter det långa politiska dödläget, men processen är långt ifrån klar. Europaparlamentet ska nu behandla förslaget och kan komma att skärpa delar av lagen innan den slutgiltiga versionen antas.

EU-kommissionären för klimatåtgärder, Wopke Hoekstra, betonade efter mötet att kompromissen trots allt är ett stort steg framåt.

– Dagens överenskommelse kommer att ge företag struktur de behöver här i Europa. Den ger också oss en stark hand i internationella förhandlingar, sade han, rapporterar ESG Today.

Unionen vill presentera den reviderade klimatlagen vid FN:s klimattoppmöte COP30 i Belém, Brasilien, nästa vecka. Förhoppningen är att ett enat EU då ska kunna visa upp både klimatledarskap och ekonomisk styrka gentemot USA:s Donald Trump, men frågan är om kompromissen räcker för att övertyga omvärlden.