Sveriges elproduktion steg till 169,3 TWh under 2024, med vindkraft på 40,4 TWh (+19 procent), kärnkraft på 48,7 TWh (+4 procent) och vattenkraft på 64,2 TWh (–2 procent), enligt ny slutlig statistik. Samtidigt visar en ny branschprognos att intresset för ny vindkraft har tvärnitat och lönsamheten pressas.
Trots att förnybart globalt för första gången gått om kol i elproduktionen under första halvåret 2025, mattas investeringsviljan i svensk vindkraft. Branschorganisationen Green power Sweden beskriver en marknad som präglas av låga elpriser – särskilt i norra elområden – och svag efterfrågetillväxt när elektrifieringen går långsamt. Internationellt drevs skiftet av snabb utbyggnad av sol- och vindkraft, enligt tankesmedjan Ember.
– Det är inte kommersiellt gångbart just nu, säger Anton Johansson, analysansvarig på Green power Sweden.
Organisationen pekar ut ”osäkra marknadsförhållanden och en ”hög politisk risk” som hinder för nya storskaliga projekt. Därtill har det kommunala vetot 2025 stoppat mer än 90 procent av aktuella landbaserade vindkraftsprojekt, en bild som stärks av ny redovisning från Green power Sweden där 26 av 29 projekt avslagits mellan 1 januari och 12 september.
– Det finns flertalet åtgärder som nu behöver komma på plats, och en snabbare elektrifiering är huvudprioritet. Annars riskerar vi att Sverige hamnar i en situation där utbyggnaden av ny elproduktion helt stannar av, säger Anton Johansson.
I Sverige visar 2024 års siffror att den samlade elproduktionen ökade medan elanvändningen rörde sig svagt, vilket bidrar till fortsatt nettoexport.
– Vi har en väldigt hög export av el, det vittnar om ett mycket stort överskott, säger Antonsson till Svenska Dagbladet.
Green power Sweden framhåller att efterfrågan på el måste ta fart för att kalkylerna ska hålla, särskilt i de elområden där priserna pressats av överskott. Samtidigt har vind- och solkraft slagit nya produktionsrekord i Sverige, men signalerna från investerare och tillståndsprocesserna pekar på en svår höst för planerade parker.