EU-ländernas fiskeministrar har enats om 2026 års fångstbegränsningar i Östersjön. Kvoten för sill i centrala Östersjön höjs med 15 procent, medan strömmingen i Bottenhavet och Bottenviken sänks med 40 procent. Sverige röstade nej och stödde EU-kommissionens mer restriktiva linje, men hamnade i minoritet.
Beslutet innebär att centrala Östersjön får en sillkvot på 96 463 ton 2026, upp från 83 881 ton 2025. För Bottniska viken sätts en delårskvot för strömming på 39 108 ton till och med 31 oktober, med möjlighet till justering efter ny rådgivning. För Rigabukten minskas sillkvoten med 17 procent. Samtidigt kvarstår förbudet mot riktat fiske på torsk i både östra och västra bestånden, som även fortsatt får byfångstkvoter, och fritidsfiske för odlad lax tillåts fortsätta. Undantaget för småskaliga kustfiskare att få byfångst av västlig sill består.
Regeringen uppger att Sverige stod ensamt bakom kommissionens ursprungliga förslag, som bland annat innebar en 62 procent minskning av strömmingskvoten i Bottniska viken och oförändrad nivå för sill i centrala Östersjön.
– Sverige anser att kvoterna borde satts lägre, särskilt för sill och strömming. Strömmingen är navet i Östersjöns ekosystem och mer måste göras för att säkra en ordentlig återhämtning, säger landsbygdsminister Peter Kullgren på regeringens hemsida.
– Vi menar att kommissionen bör ändra hur de begär in vetenskaplig rådgivning från internationella havsforskningsrådet (ICES). Rådgivningen måste ta större hänsyn till viktiga ekosystemfaktorer som påverkar hur fisken mår, säger Peter Kullgren till SVT Nyheter.
Kritiken från miljöorganisationer och oppositionen är hård. EU-parlamentarikern Isabella Lövin (MP) säger i ett pressmeddelande att “Beslutet strider mot både vetenskapen och EU:s egna regler”:
– Ministerrådet bryter medvetet mot lagen, och jag förväntar mig att den svenska regeringen nu står upp för våra gemensamma regler och drar rådet inför rätta.
Sportfiskarnas generalsekreterare Sten Frohm är besviken över ministerrådets beslut:
– Det här är riktigt dåliga nyheter för Östersjön. Samtidigt vill vi berömma den svenska regeringen för att de uppenbarligen har drivit den svenska linjen hårdare än tidigare år och sagt nej till den slutgiltiga kompromissen.
Enligt ministerrådets pressmeddelande motiveras uppgörelsen med att väga samman ICES rådgivning och socioekonomiska hänsyn. Men flera forsknings- och miljöaktörer hävdar att höjningen av sillkvoten i centrala Östersjön inte är förenlig med den så kallade 5-procentsregeln i EU:s fleråriga förvaltningsplan, som ska hålla risken för beståndskollaps mycket låg.
5-procentsregeln
• 5-procentsregeln är en lagstadgad säkerhetsventil i EU:s fleråriga förvaltningsplan för Östersjön. Regeln kräver att fiskemöjligheterna (TAC/kvoter) ”i vilket fall som helst” ska sättas så att sannolikheten är mindre än 5 procent att lekmognad biomassan (SSB) för ett bestånd faller under Blim, den nedre biologiska gräns där reproduktionen riskerar att störas. I praktiken fungerar den som ett tak över hur högt fisketrycket får sättas inom de MSY-baserade intervallen (ett spann av fiskedödlighet där alla nivåer inom intervallet beräknas ge fångster nära den maximalt uthålliga avkastningen), även om modellen medger ett visst uttag måste TAC justeras ned om Blim-riskens beräkning överstiger 5 procent. Detta kopplar kvotsättningen direkt till beståndens kollapsrisk och är tänkt att ge ett extra skydd när osäkerheten i rådgivningen är stor eller när bestånd ligger nära kritiska nivåer.
• Internationella havsforskningsrådet ICES förklarar att försiktiga förvaltningsplaner typiskt sätter en övre riskgräns vid 5 procent för att undvika SSB under Blim, och att högre naturlig dödlighet eller sämre rekrytering kan kräva ännu striktare uttag. I Östersjön har denna mekanism blivit central eftersom flera bestånd haft svag rekrytering under flera år. ICES har i perioder rekommenderat 0-fångst för till exempel västlig sill och östlig torsk, medan den sammanfattande rådgivningen för centrala Östersjöns sill inför 2026 visade att fångstnivåer vid den högsta tillåtna risknivån ändå låg klart under fjolårets jämförbara prognos, vilket illustrerar hur 5-procentskriteriet biter när beståndsstatus försämras.
• Kommissionen lade i december 2023 fram ett paket för att ändra fleråriga planerna (bland annat Östersjön, Nordsjön och Västra vattnen) genom att stryka 5-procentsregeln. Motiveringen var att förenkla regelverket, men kritiker menade att borttagandet skulle försvaga försiktighetsprincipen och öka kollapsrisken. Europaparlamentet bromsade processen under 2024 och utskottstexter samt senare parlamentstudier 2025 beskriver fortsatt betydelse av artikel 4.6, EU:s fleråriga plan för Östersjön. Parallellt har forskningsmiljöer och miljöorganisationer påmint om att ministerrådet, när kvoter sätts, är bundet att hålla Blim-risken under 5 procent, även när socioekonomiska hänsyn vägs in.
• Om 5-procentsregeln inte följs ökar risken att lekbiomassan (SSB) för ett bestånd faller under Blim, vilket enligt ICES är den nivå där rekryteringen kan försämras kraftigt. När sannolikheten att hamna under Blim tillåts överstiga 5 procent stiger risken för beståndskollaps, vilket ofta innebär lång och osäker återhämtning, behov av akuta fiskestopp eller 0-fångstrekommendationer samt större mellanårsvariation i fångster som slår mot planering och lönsamhet i fiskerinäringen.
• Eftersom osäkerheten i data och naturliga svängningar i rekryteringen är stora, fungerar 5 procent som en skyddsmarginal; utan den ökar sannolikheten att felbedömd dödlighet eller svag rekrytering snabbt pressar ett bestånd under biologiskt säkra gränser. Det kan i sin tur ge kaskadeffekter i ekosystemet (tillexempel färre bytesfiskar för rovdjur) och lägre långsiktigt uttag jämfört med en strikt försiktighetslinje. Juridiskt kan avsteg från 5-procentsregeln dessutom strida mot EU:s fleråriga plan för Östersjön, och mot den gemensamma fiskeripolitikens krav på försiktighetsansats och bestånd över nivåer som kan ge MSY, vilket öppnar för rättsliga invändningar, underkända beslut eller överträdelseärenden.
seas-at-risk.orgsu.se/stockholm-university-baltic-sea-centre
europarl.europa.eu
wwfbaltic.org