Sverige står inför ett tydligt glapp mellan mål och verklighet: endast cirka 40 procent av de rapporterade arterna och 20 procent av livsmiljötyperna har gynnsam bevarandestatus, samtidigt som EU nu kräver att minst 20 procent av unionens land- och havsarealer restaureras till 2030. Det innebär att skydd, restaurering och skarpare ekonomiska styrmedel i skogslandskapet blir avgörande för att vända förlusten av biologisk mångfald.
Sveriges skogar bär en stor del av landets biologiska rikedom, men ett omfattande omvandlingstryck har gjort många skogslevande arters livsmiljöer sällsynta. Forskning pekar på att 2131 av 4127 rödlistade arter i Sverige är knutna till skogsbiotoper, och att omkring 75 procent av dessa har rödlistats på grund av minskade och försämrade livsmiljöer efter kalavverkning av äldre skog. Det understryker behovet av både långtidsskydd och restaureringsinsatser i brukade skogar, enligt rapporten “Status och framtidsutsikter för avregistrerade nyckelbiotoper i nordvästra Sverige”.
EU:s naturåterställningsförordning, antagen 2024, ställer bindande krav: minst 20 procent av EU:s land- och havsområden ska vara föremål för återställande åtgärder till 2030, och alla ekosystem i behov ska omfattas senast 2050. För Sverige innebär detta att restaurering måste skalas upp parallellt med bevarandet av kvarvarande skogar med höga naturvärden.
Trots att omkring 15 procent av Sveriges landareal i dag har någon form av formellt skydd, eller frivilliga avsättningar av den produktiva skogen – där naturreservat utgör cirka 85 procent av den skyddade arealen – räcker inte nuvarande skydd för att säkra den naturliga variationen i skogslandskapet. Restaurering av degraderade skogsmiljöer lyfts därför som en nödvändig komplettering till fortsatt områdesskydd, menar Naturvårdsverket.
Den politiska inriktningen är samtidigt omstridd. Slutbetänkandet från 2024 års skogspolitiska utredning föreslår regellättnader som syftar till ett mer intensivt skogsbruk, något som miljöorganisationer varnar kan försvaga den biologiska mångfalden ytterligare. Näringsföreträdare å sin sida efterlyser bättre ersättning vid områdesskydd. Debatten pekar mot att starkare ekonomiska incitament för bevarande och restaurering blir centrala för att nå både svenska åtaganden och EU:s tidsbundna mål.
Naturvårdsverket skriver i ett tidigare pressmeddelande att den samlade kunskapen att bevarandet av skogens biologiska mångfald inte kan vila enbart på att skydda kvarvarande nyckelmiljöer. För att vända trenden krävs brett införda restaureringsåtgärder, tydliga styrmedel som premierar naturnytta och att skogsbrukets drivkrafter riktas om så att ekologiska värden långsiktigt gynnas.
Tolv förslag för biologisk mångfald i den svenska skogen
I rapporten Naturskyddsföreningens förslag för biologisk mångfald i skogen ger Naturskyddsföreningen tolv förslag på styrmedel som kan bidra till att bevara skogens biologiska mångfald. Vid framtagandet av förslagen har synergier med andra viktiga samhällsmål eftersträvats. Utöver att bidra till bevarad mångfald kan förslagen även:
1. Öka anslagen till skydd och skötsel av värdefull natur
Öka de statliga budgetanslagen till skydd av värdefull natur till minst 5 miljarder kronor per år och anslagen till skötsel till minst 3 miljarder kronor per år.
2. Gynnsammare skatteregler för ersättning vid skydd av skog
Ändra skattereglerna för intäkter från intrångsersättning och naturvårdsavtal så att dessa blir jämförbara med beskattningen av intäkter från skogsbruk. Det skulle göra skydd av skog, kolinlagring och restaurering mer attraktivt för markägare.
3. Använd det statliga skogsinnehavet för att uppnå miljömålen
Skydda en så stor andel som möjligt av de statligt ägda skogarna. Använd skogar med låga naturvärden som ersättningsmark till privata markägare,i utbyte mot skogar med höga naturvärden eller skogar som lämpar sig väl för restaurering. De statliga skogar som inte skyddas, restaureras eller används som ersättningsmark bör brukas med naturnära metoder.
4. Förbättra kunskapsunderlaget om skogen
Ge länsstyrelserna och Skogsstyrelsen uppdrag och resurser att genomföra en landsomfattande kartläggning av ur- och naturskogar samt skogliga naturtyper. Det behövs för att skapa förutsättningar för att Sverige ska kunna leva upp till krav och åtaganden om biologisk mångfald, samt ökar förutsebarheten för verksamheter i skogen.
5. Stärk betydelsen av frivilliga avsättningar
Ge Skogsstyrelsen uppdrag och resurser att ta fram tekniska lösningar för inrapportering av frivilliga avsättningar. Målet är att öka areal, transparens och naturvårdsnytta av skogsbrukets frivilliga avsättningar för att stärka deras bidrag till arbetet med biologisk mångfald.
6. Skogsfond via avgift på industriell virkesanvändning
Inför en avgift på industriell virkesanvändning som samlas i en fond och återförs till skogsägare för insatser för att bevara biologisk mångfald. Det skulle stärka naturvårdsarbetet, öka markägares möjligheter till ersättning och fördela kostnadsbördan för miljöhänsyn på ett jämnare sätt.
7. Nya ekonomiska incitament för restaurering
Inför en ny avtalsform för restaurering och ett nytt bidrag till markägare som genomför restaureringsåtgärder. Anpassa utformningen för att uppfylla de bindande kraven i EU:s restaureringsförordning om ökad areal skogliga naturtyper i god status och en stärkt biologisk mångfald i skogslandskapet i stort.
8. Kostnadsfria skogsbruksplaner för naturnära skogsbruk
Inför ett stöd för skogsbruksplaner för naturnära skogsbruk. Skogsbruksplaner är ett viktigt underlag i skogsförvaltning och har ofta en avgörande roll för hur skogen förvaltas. Kostnadsfria skogsbruksplaner underlättar för skogsägare som vill bedriva ett mer hållbart skogsbruk och stöttar aktörer inom skogssektorn som går före i omställningen av skogsbruket.
9. Kostnadsfri och oberoende rådgivning om naturnära skogsbruk
Ge Skogsstyrelsen uppdrag och resurser att erbjuda skogsägare kostnadsfri rådgivning om naturnära skogsbruk. För skogsägare som är intresserade av att bruka skogen på andra sätt och undvika kalhyggen kan det idag vara svårt att få oberoende rådgivning om alternativen. Skogsstyrelsen har tidigare erbjudit kostnadsfri rådgivning om hyggesfritt skogsbruk, men den är numera avgiftsbelagd.
10. Kunskapssatsning om naturnära skogsbruk
Satsa på tillämpad forskning inom skogsskötsel, skogsteknik och skoglig planering inom naturnära skogsbruk, samt inför en ”kompetensutvecklingscheck” till skogsentreprenörer inom naturnära skogsbruk. Både forskningen och den praktiska kunskapen om ekonomiskt bärkraftiga naturnära skogsbruksmetoder behöver stärkas.
11. Bättre lagkrav för miljöhänsyn i skogen
Lagkrav på miljöhänsyn behöver vara tydliga, tillräckligt högt ställda och skarpt gällande. De krav på miljöhänsyn, som lämpar sig för det, måste därför bli bindande, exempelvis gällande skyddszoner mot vattendrag. Med bindande krav blir skogsbruket mer hållbart och förutsägbarheten större för markägare.
12. Effektivare och rättvisare tillsyn med landskapsperspektiv
Ersätt eller komplettera dagens tillsynssystem som endast fokuserar på den skog som ska avverkas med ett system som beaktar skogen och skogsbrukets roll i, och påverkan på, landskapet och dess miljövärden. Ett sådant system ska utformas i syfte att öka förutsägbarheten, minska konflikterna och fördela kostnaderna mer rättvist.
Naturskyddsföreningen