Utsläppen av svavel och kväve har minskat tydligt sedan 1990-talet, men klimatförändringar och mer intensivt skogsbruk riskerar att slå tillbaka skogarnas återhämtning från försurning. Det framgår av nya rön från Krondroppsnätet, som omfattar över 70 provytor i skog och på öppet fält fördelade över hela landet.
Miljöövervakningen visar att störningar kopplade till ett varmare och mer extremt klimat – som stormfällning och insektsangrepp – kan öka kväveläckaget till ytvatten och därmed förvärra försurningen, särskilt i södra Sverige där nedfallet historiskt varit högre. Nätverket omfattar i dag mer än sjuttio provytor på skog och öppet fält över hela landet och drivs av IVL, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, eller Svenska Miljöinstitutet som det också kallas, i samarbete med Lunds universitet.
– Våra mätningar visar att skadeangrepp av granbarkborre och stormskador, som båda kan relateras till ett förändrat klimat, kan bromsa markens återhämtning och innebär att kväve läcker ut till ytvattnet. Mätningarna visar även att effekterna är störst i södra Sverige jämfört med norra, till följd av att södra delarna av Sverige tagit emot ett högre kvävenedfall, säger Gunilla Pihl Karlsson, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet som driver Krondroppsnätet i samarbete med Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
De långa tidsserierna bekräftar kraftigt minskat svavelnedfall och tydliga nedgångar i kvävenedfall – men återhämtningen i markvatten går långsamt och förhöjda nitrathalter syns fortfarande på flera platser i södra och mellersta Sverige. IVL:s nationella rapport för 2025 visar att minskat kvävenedfall ännu inte gett en lika tydlig nedgång i nitrathalter i markvattnet.
– Krondroppsnätets mätningar är lika viktiga nu som tidigare för att övervaka utvecklingen när det gäller atmosfäriskt nedfall och markvattenkvalitet i ett förändrat klimat och en osäker omvärld, säger Gunilla Pihl Karlsson.
I rapporten ”Krondroppsnätet 1985–2025” understryks att skillnaderna mellan landets delar består – med fortsatt högre belastning i sydväst – och att resultaten används för att följa upp miljömålet “Bara naturlig försurning”, som är ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål.
– Återhämtningen från försurning går långsamt och kalkning av sjöar och vattendrag kommer att behövas under lång tid framöver. Samtidigt är kvävenedfallet fortsatt högt, vilket bidrar till risk för kväveutlakning och övergödning. Klimatförändringar och ett intensifierat skogsbruk kan förstärka dessa utmaningar. Därför är långsiktig miljöövervakning avgörande. Genom Krondroppsnätet kan vi fortsätta följa utvecklingen i svenska skogar i nära samverkan med forskningen, säger Viktor Klemetz, tillträdande projektledare för Krondroppsnätet på IVL.
Sveriges 16 miljökvalitetsmål
Sveriges 16 miljökvalitetsmål är den fasta ramen för miljöpolitiken: de beskriver det önskade tillståndet i miljön – från luft och vatten till skogar, hav, fjäll och den byggda miljön – som ska nås för att uppfylla det övergripande generationsmålet. Målen används i planering, tillståndsprövning och tillsyn, och utgör en röd tråd mellan lokal förvaltning, nationell politik och EU-arbetet. Systemet kompletteras av etappmål som gör vägen mätbar och driver på konkreta åtgärder inom exempelvis avfall, kemikalier och transporter.
Uppföljningen sker årligen nationellt och regionalt samt i fördjupade utvärderingar vart fjärde år. Den senaste årliga uppföljningen visar att utvecklingen i miljön bedöms vara positiv för två mål, neutral för nio och negativ för fem – en tydlig signal om att insatserna behöver skruvas upp. Naturvårdsverket betonar samtidigt att vi ”fortfarande har långt kvar” till att nå de flesta mål, vilket understryker behovet av styrmedel, finansiering och genomförande i hela samhället, inklusive åtgärder inom EU och internationellt.
Tillsammans beskriver de 16 målen ett heltäckande kvalitetskrav för Sveriges miljö.
- Begränsad klimatpåverkan – stabilt klimat genom minskade utsläpp och starkare kolsänkor.
- Frisk luft – luftkvalitet som inte skadar hälsa eller miljö.
- Bara naturlig försurning – mark och vatten klarar försurande nedfall.
- Giftfri miljö – minimal exponering för farliga kemikalier.
- Skyddande ozonskikt – ozonskiktet återhämtat och bevarat.
- Säker strålmiljö – skydd mot skadlig joniserande och icke-joniserande strålning.
- Ingen övergödning – näringsbelastning som inte orsakar ekologiska problem.
- Levande sjöar och vattendrag – god ekologisk och kemisk status i inlandsvatten.
- Grundvatten av god kvalitet – säkert och tillräckligt dricksvatten.
- Hav i balans samt levande kust och skärgård – hållbara marina ekosystem och fiske.
- Myllrande våtmarker – våtmarker bevarade och restaurerade med fungerande funktioner.
- Levande skogar – uthålligt brukade skogar med rik biologisk mångfald.
- Ett rikt odlingslandskap – jordbrukslandskap med natur- och kulturvärden i behåll.
- Storslagen fjällmiljö – fjällens natur- och kulturmiljö skyddas och brukas varsamt.
- God bebyggd miljö – hållbar, hälsosam och resurseffektiv samhällsplanering.
- Ett rikt växt- och djurliv – livskraftig biologisk mångfald i hela landet.
I praktiken knyter målen ihop nationella beslut med EU-direktiv och internationella konventioner – från luft- och vattenkvalitetsnormer till biologisk mångfald och klimatarbete. Årets uppföljning lyfter både framsteg (som ökande andel gång-, cykel- och kollektivtrafik och förbättrad prognos för vissa etappmål) och tydliga brister där utvecklingen går åt fel håll. Slutsatsen är densamma som tidigare år: för att miljökvaliteten faktiskt ska nå målnivåerna krävs mer kraftfulla åtgärder, snabbare genomförande och uthållighet över tid.
sverigesmiljomal.se