I dag börjar Jordbruksverket upphandla nya beredskapslager för spannmål, och först ut är Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län.
– Norra Sverige är militärstrategiskt viktigt och särskilt prioriterat för totalförsvaret, säger ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M).
Vid inledningen av Andra världskriget hade Sverige spannmål för ett års tid i magasin utspridda över landet. Beredskapslagren för livsmedel avvecklades för drygt 20 år sedan, men ska nu återinföras. Skillnaden denna gång är att företag ska sköta lagringen mot betalning från staten.
– Vi går nu från förberedelser till konkret upphandling av beredskapslager. Det här är ett historiskt steg i återuppbyggnaden av svensk livsmedelsberedskap. Målet på sikt är att det ska finnas beredskapslager över hela landet, dels av spannmål som kan bli mat på tallriken, dels av insatsvaror som säkerställer att vi kan upprätthålla vår inhemska produktion, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i ett pressmeddelande.
Militärstrategiskt att börja i norr
Staten kommer att teckna avtal med företag som i dag hanterar spannmål och köpa in en viss mängd, som omsätts efter hand men alltid ska finnas tillgänglig och kunna användas vid behov. Till våren ska de första lagren finnas på plats, enligt Jordbruksverket som i dag påbörjar upphandlingen. Först ut blir landets fyra nordligaste län, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland.
– Norra Sverige är militärstrategiskt viktigt och särskilt prioriterat för totalförsvaret. Det är ingen slump att det är här som de första stegen tas mot etablerandet av beredskapslager för spannmål, vilket i grunden handlar om att befolkningen ska kunna sätta mat på bordet även i allvarstider, säger ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M).
”Ökad trygghet för oss som bor här”
Det finns ett ytterligare skäl till att inleda beredskapslagringen i norr, enligt Anna Olofsson, vikarierande generaldirektör på Jordbruksverket.
– De fyra nordligaste länen är också, med anledning av sin begränsade livsmedelsproduktion, beroende av transporter från södra Sverige för att klara livsmedelsförsörjningen, säger hon i ett uttalande.
Lotta Finstorp, landshövding i Norrbottens län ser positivt på nyheten.
– Vi är såklart väldigt glada över den här satsningen på försörjningsberedskapen i norra Sverige. Vi har en begränsad livsmedelsproduktion här uppe, så för oss som bor här innebär det en ökad trygghet. Det är också en nödvändig förutsättning för Försvarsmakten, samtidigt som det skapar bättre möjligheter för primärproducenter i norra Sverige, säger hon.
Inte påverka marknaden
Några som länge drivit frågan om att förbättra svensk livsmedelsberedskap är Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).
– Att vi nu börjar bygga upp beredskapslager är en milstolpe. LRF och våra medlemmar har länge efterfrågat att Sverige ska gå från ord till handling i beredskapsfrågan, säger vice ordförande Mikaela Johnsson i ett uttalande, och fortsätter.
– Vi har haft en god skörd i år, och det är klokt att påbörja inköpen redan nu. Beredskapslagringen ska, om den utförs på ett bra sätt, inte ge någon påverkan på marknaden. Parallellt behöver regeringen säkerställa beredskapsstödssatsningarna samt säkra el, vatten och transporter.
5 frågor och svar om beredskapslager
- Varför just spannmål?
Bröd och spannmålsprodukter har ett högt energiinnehåll vilket innebär att de är viktiga i livsmedelsförsörjningen. Mellan 90 och 95 procent av befolkningen skulle kunna klara sig på enbart spannmål under tre månader utan att lida brist på näringsämnen. Spannmål är även förhållandevis enkelt att lagra och förädla till livsmedel. Dessutom producerar Sverige sedan en lång tid mer än vad vi själva behöver och är nettoexportör av spannmål. - Hur länge ska lagren räcka?
Det har regeringen ännu inte beslutat. Jordbruksverket har lämnat förslag på 3, 6, 8 eller 12 månaders livsmedelsförsörjning. - Vad kostar det?
Prislappen för etablering av beredskapslager för spannmål och kritiska insatsvaror inom primärproduktionen är satt till 2,1 miljarder i budgeten för 2026–2028. - Hur påverkas marknaden för spannmål av beredskapslagring?
Lagerhållningen kan påverka marknaden på ett negativt sätt, eftersom vetskapen om lagren kan göra att påverka priset på spannmål, men utvärderingar som gjorts visar dock att lagerhållning har relativt små effekter för att minska prisvariationerna. Genom att beredskapslagren omsätts och ersätts regelbundet av aktörerna själva utan att nya regelbundna inköp sker av staten mildras effekterna. I Norra Sverige är spannmålsproduktionen liten och där kommer marknaden påverkas minimalt, enligt Jordbruksverket, som dock kommer att hålla uppsikt över konkurrenssituationen på marknaden. - Kommer vanliga bönder kunna lagra spannmål åt staten på sin gård?
Leverantörerna ska kunna sälja minst 1 000 ton vete till Jordbruksverket och lagra och omsätta dessa i enlighet med de krav som ställs i upphandlingen. Där ställs även krav på erfarenhet och kompetens.