Sju av totalt nio planetära gränser har överskridits visar den stora vetenskapliga granskningen Planetary Health Check 2025. Även gränsen för havsförsurning har överskridits och nu riskerar flera av jordens livsuppehållande system att passera kritiska trösklar.
Att sju av nio planetära gränser nu har överskridits, inklusive gränsen för havsförsurning, innebär allvarliga risker för jordens ekosystem liksom samhällen. De sju överskridna gränserna är, utöver havsförsurning som är första gången omfattas, klimatförändring, biologisk mångfald, markanvändning, färskvatten, biogeokemiska flöden som kväve och fosfor, och nya syntetiska substanser. Det är bara två gränser, den för påverkan av ozonlager och den om luftpartiklar, som ännu inte har överskridits.
– Vi bevittnar en utbredd försämring av vår planets hälsa. Men detta är inte ett oundvikligt resultat. Minskningen av utsläppen av aerosoler och läkningen av ozonskiktet visar att det är möjligt att vända riktningen för den globala utvecklingen. Även om diagnosen är ödesdiger finns fortfarande möjlighet att vända utvecklingen. Misslyckande är inte oundvikligt, ett misslyckande är ett val. Ett val som måste och kan undvikas, säger Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research och professor vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.
Försurning påverkar biologisk mångfald
Att gränsen för havsförsurning nu för första ugnen anses ha överskridits innebär att havsytans pH-värde har sjunkit med omkring 0,1 enheter jämfört med början av den industriella eran. Det motsvarar en ökning av surhetsgraden med mellan 30–40 procent och riskerar att knuffa de marina ekosystemen bortom säkra gränser. Det innebär också att havens förmåga att fungera som jordens stabilisator urholkas. Det marina livet i Arktis, liksom tropiska korallrev är särskilt utsatta för effekterna av försurningen av haven.
– Den intensifierade försurningen beror främst på utsläpp av fossila bränslen och påverkar tillsammans med uppvärmning och syrebrist i haven allt från kustfisket till det öppna havet. Konsekvenserna sprider sig som ringar på vattnet och påverkar den biologiska mångfalden, livsmedelsförsörjningen, den globala klimatstabiliteten och människors välbefinnande, säger Albert Norström, forskare vid Stockholm Resilience som tillsammans med Tiina Häyhä, också forskare vid Stockholm Resilience Centre, har skrivit ett kapitel i Planetary Health Checks nya rapport.
Skifte i syn på planetära gränser
De båda forskarna vid Stockholm Resilience Centre har också tillsammans med andra internationella experter hjälp forskare vid Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK) att utveckla Planetary Health Check. Albert Norströms och Tiina Häyhäs kapitel består av en översikt av hur olika aktörerna använder de planetära gränsernas ramverk.
– Under det senaste decenniet har vi sett ett skifte från att planetära gränser främst var ett vetenskapligt begrepp till att i allt högre grad bli en referenspunkt för politik, näringsliv och civilsamhälle. Även om användningen och implementeringen fortfarande är ojämn och fragmenterad, visar denna breddning av aktörerna hur planetära gränser har utvecklats från ett abstrakt ramverk till en guide för förändring, säger Tina Häyhä.