Vad är det för syn på demokrati som förmedlas i föreningshandböcker, och hur har den förändrats över tid? Det är några av frågorna som demokratiforskaren Niklas Hill ställer i sin avhandling Demokrati på köpet?. Nu har han tillsammans med serietecknaren Karin Kjäll gjort en tecknad serie om innehållet i avhandlingen.
Försök till demokrati, som serieboken heter, inleds med att seriefiguren Niklas Hill kommer till Folkets hus i den fiktiva staden Vidåkra för att hålla en föreläsning om demokrati. Under föreläsningen tar han upp innehållet i sin avhandling och han hinner även med att göra en tidsresa tillbaka till 1950- och 1970-talet för att konfronteras med mötestekniken på den här tiden. Dessutom kommer två skurkar som brutit sig in på ett demokratiskt möte – i en illustration ur en föreningshandbok från 80-talet – på besök till nutiden …
Låter det förvirrat? Låt oss ta det från början. Avhandlingen Demokrati på köpet? Demokratisynen i svenska föreningshandböcker 1949-2010 beskriver hur synen på demokrati tar sig uttryck i handböcker för olika föreningar, såsom studieförbund, idrottsföreningar och fackföreningar, under senare delen av 1900-talet och början av 00-talet.
– En slutsats är att det är en väldigt teknisk demokrati som finns i de här böckerna. Det blir ett problem om du försöker ha en lite mer nyanserad syn på demokrati som inte bara handlar om att ”nu ska vi ha omröstningar och följa våra stadgar”. Utan kanske mer: hur säkerställer vi att folk faktiskt fattar vad de röstar på? säger Niklas Hill till LFT.
Tidsandan återspeglas
För att illustrera det här lyfter de i serien in en annan tecknad serie ur en föreningshandbok från 50-talet som ska visa hur ett möte går till. I den äldre serien så ska mötesdeltagarna rösta om vart föreningen ska åka på resa. Det finns två förslag och det slutar med att det blir votering med acklamation. Men som Niklas Hill konstaterar i serien föregås inte omröstningen av någon diskussion om vad de olika alternativen innebär.
Du har undersökt föreningshandböcker över en lång tidsperiod – har det skett någon utveckling i synen på demokrati under den här perioden?
– Ja på ett sätt har det förstås hänt jättemycket. Tidsandan återspeglas ofta i de här handböckerna. Framåt millennieskiftet finns det formuleringar om att jämställdhet är viktigt och att alla ska känna sig inkluderade, men samtidigt blir det sällan särskilt konkret. En intressant sak är också att på 1970-talet fanns det jättemånga experiment där man testade nya sätt att organisera sig. Men det är ingenting som avspeglas alls i det här materialet, säger Niklas Hill.
– När det gäller hur kvinnor är representerade har det hänt ganska mycket. Men andra marginaliserade grupper, som rörelsehindrade och hbtq-personer, nämns nästan inte alls i handböckerna, fyller Karin Kjäll i.
För mycket fokus på formalia
Ett annat problem med handböckerna, som också skildras i serien, är att de sällan tar upp frågor som ”vad händer om stadgarna säger emot sig själva?” eller ”hur ska man göra om några använder sig av de demokratiska spelreglerna för att åstadkomma en kupp och ta över föreningen?”. När en föreningskupp ska illustreras i en av föreningshandböckerna visas det genom att två skurkar med dragna vapen kommer in på ett möte – ganska långt från hur en föreningskupp brukar se ut i verkligheten, konstaterar författarna.
– När dessa dilemman inte tas upp så lämnas läsarna till att försöka lösa dem själv, vilket kan vara ganska svårt, säger Niklas Hill.
I avhandlingen och serien riktas en del kritik mot att föreningshandböckerna fokuserar alltför mycket på formalia vilket kan göra att folk blir avskräckta från att engagera sig och det kan även användas som en härskarteknik, konstaterar Niklas Hill. Samtidigt menar han att det är mötesteknik och formalia kan vara nog så viktigt.
– Det är ändå ett sätt att kunna organisera sig och få saker gjorda, så jag vill inte att någon ska uppfatta det som att jag tycker att det är onödigt. Men det gäller att hitta en balans där.
Tidigare samarbete
Niklas Hill och Karin Kjäll har tidigare samarbetat och gjort barnboken Liljes frön, som handlar om gerillaodling för barn, tillsammans. Därför kom det ganska naturligt för Niklas Hill att fråga henne om hon ville göra en serieversion av hans avhandling.
– Jag var inspirerad av avhandlingen Unflattening (skriven av Nick Sousanis och utgiven som grafisk roman 2015, reds. anm.). Men i det fallet gjordes den som serie från scratch. Det här är ju en doktorsavhandling som har gjorts på klassiskt vis och som vi sedan har gjort en adaption av i serieformat, säger Niklas Hill.
– Framförallt var det en väldigt bra idé att göra en serieversion för tillgänglighetens skull. Det är inte så många utanför den akademiska världen som orkar läsa en doktorsavhandling, även om jag nu i arbetet har läst den här avhandlingen och tycker att den är lättare att ta sig igenom än många andra akademiska texter, fortsätter Karin Kjäll.
Lever kvar fördomar
Båda är inne på att den akademiska forskningen och serievärlden under de senaste decennierna har närmat sig varandra, inte minst genom serietecknare som Liv Strömquist som gärna tar upp akademisk forskning i sina serier. Samtidigt lever det kvar en fördom om att tecknade serier främst vänder sig till barn och ungdomar.
– Jag tycker det är lite tråkigt, men det här kan ju vara ett sätt att utmana den föreställningen, säger Niklas Hill.
Karin Kjäll berättar också att Niklas fick en del kritik för att hans ursprungliga avhandling var för lättillgänglig och lättläst.
– Det här säger tyvärr en del om traditionen inom den akademiska världen. Det ska vara en viss form och struktur och man får inte gå ifrån den för mycket, säger hon.
Att göra en tecknad serie av en avhandling kräver förstås en hel del bearbetning. Niklas Hill och Karin Kjäll konstaterar att det i avhandlingen är mycket mer diskussion om metod och urval, något som inte har fått plats i serien där de har valt att fokusera mer på själva resultatet.
– Den som vill fördjupa sig i metoden kan bara läsa avhandlingen, men jag tycker verkligen att vi har fått med kärnan, säger Niklas Hill.
En utmaning har varit att avhandlingen beskriver en utveckling men det är inte något naturligt händelseförlopp så som man kanske förväntar sig av en tecknad serie. Därför behövde de skapa en ramberättelse som alltså består i att Niklas Hill kommer till Folkets hus och håller en föreläsning.
Vilka hoppas ni ska läsa den här serien?
– Jag tänker dels på alla som är föreningsaktiva men också alla som intresserar sig för forskningskommunikation. Så det är en ganska bred målgrupp, säger Niklas Hill.