Renbete kan bli guldgruva efter ny dom 

– Vi är mycket nöjda över beslutet och ser nu fram emot att kunna lägga i nästa växel vad gäller utvecklingen av Stortjärnhobbens guldprojekt. Domstolens beslut är ett synnerligen viktigt steg och ger oss nu rätten att nyttja och förfoga över området, säger Fredrik Johansson, vd för Lapplands guldprospektering i ett uttalande.

Gruvbolaget har med beslutet fått markanvisning, alltså tillträde till det 52 hektar stora område som kan tas i anspråk av en framtida guldgruva. Marken ligger fyra kilometer sydost om vattenkraftverket Grundfors kraftstation i Storumans kommun. I april 2024 beslutade Bergsstaten, ett beslutsorgan inom Sveriges geologiska undersökning (SGU) att ge Lapplands guldprospektering markanvisning, något som överklagades av Vapsten sameby till mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt, vars dom föll i slutet av juni. 

”Uppgiven”

Samebyn har renskötselrätt i hela området och nyttjar det för vinterbete för 1 500–2 500 renar. Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist på Svenska samernas riksförbund och ombud för Vapsten sameby är missnöjd med domen, och har planer på att överklaga.

– Man börjar bli ganska uppgiven och less på att kortsiktiga vinstintressen går före samebyns möjligheter att bedriva renskötsel. Det här innebär en förlust av land av bete, säger hon till Landets Fria Tidning.

I sin överklagan yrkade samebyn i första hand på att gruvbolagets rätt att använda marken dras tillbaka, i andra hand på att ärendet ska utredas på nytt, och i tredje hand om ersättning på 71 miljoner. 

Mark- och miljödomstolen har beslutat att samebyn ska ersättas med 122 088 kronor, vilket är en stor besvikelse enligt Jenny Wik Karlsson.

– Ersättningen ska täcka förlusten av renens bete, men skadorna blir ganska stora utöver att renarna inte får vara i området, säger hon.

Till exempel blir en gruva en barriär mellan olika betesområden och verksamheten påverkar dessutom betet i ett större område runt omkring själva gruvan.

– Från vårt perspektiv handlar det här om att samiska rättigheter inte ersätts på samma sätt om man jämför med en markägares rätt. Förutom att det inte täcker skadorna ger det signalvärden om att samiska rättigheter betingar ett så mycket mindre värde, säger Jenny Wik Karlsson.

Markägaren Sveaskog, som har en så kallad ekopark på det markanvisade området ska enligt Bergsstatens beslut från 2024 ersättas med 3 039 000 kronor.

Urskogslikt

”Mest speciellt i Ekopark Jovan är de stora sammanhängande markerna med urskogsliknande skog”, skriver Sveaskog om ekoparken. ”Här finns brandpräglad tallskog, senvuxen granskog på höga höjder, hänglavsrika sumpskogar, myrmark med öar av gammeltall och lövskog längs bäckar och tjärnar. Den omväxlande naturen och skogens höga ålder ger livsrum för många djur och växter”, fortsätter Sveaskog.

Även Naturvårdsverket äger en del av marken som kan bli gruva, med syfte att bilda ett naturreservat ”för att långsiktigt bevara skogens orörda karaktär och rika biologiska mångfald. Fastigheten ligger i ett ostört landskapsavsnitt som innehåller en stor andel skog med mycket höga naturvärden”, står att läsa i Bergsstatens beslut.

– I det område som gruvan ligger blir det förstörda naturvärden för all framtid, sade David Gärdin, tjänsteman vid Naturvårdsverkets fastighetsavdelning till Sveriges radio i april 2024.

Lapplands guldprospektering ska kompensera Naturvårdsverket för intrånget med 805 000 kronor.