När Stockholm stadsbibliotek ville erbjuda sagoprogram på de nationella minoritetsspråken visade det sig att få barn känner igen de hebreiska bokstäverna som används i jiddisch. Förhoppningen är att det nya programmet ”Hannas hylla – ABC på jiddisch” ska ändra på det.
Tillsammans med finska, meänkieli, romani chib och samiska är jiddisch ett av våra fem nationella minoritetsspråk, med lång historia i Sverige (se faktaruta). Men när Stockholms stadsbiblioteks streamingtjänst Biblioteket play ville erbjuda sagoprogram på minoritetsspråken visade samtal med målgruppen att det inte skulle passa för jiddisch.
– Vid samtal med föräldrar och lärare insåg vi att för att kunna ta till sig en saga på jiddisch behöver barnen först lära sig grunderna, och i dag är det få barn i Sverige som känner igen bokstäverna. Därför ville vi börja från början, säger Helena Cot Martinez, projektledare och producent i Stockholms stadsbibliotek i ett pressmeddelande.
Nu finns programmet ”Hannas hylla – ABC på jiddisch” tillgängligt på bibliotekets streamingsida. Programmet har utvecklats i samarbete med hemspråkslärare och är anpassat för mellanstadieåldern.
Lärarbrist
Sveriges judiska skolor undervisar inte barnen i jiddisch. I grund- och gymnasieskolan har elever rätt att läsa jiddisch inom ramen för modersmålsundervisningen, något som i praktiken begränsas av tillgången på lärare, enligt Institutet för språk och folkminnen.
– Jiddisch skrivs med hebreiska bokstäver, och att barn i hela Sverige får möjlighet att lära sig det alfabetet är en förutsättning för den judiska kulturens existens i Sverige, säger Johanna Schreiber som har varit med i produktionen som innehållskonsult.
Tanken är att ”Hannas hylla” ska vara både ett verktyg för hemspråksundervisning och en resurs för landets folkbibliotek, som har ett uppdrag att stärka de nationella minoritetsspråkens ställning.
Började talas i Sverige under 1700-talet
Ordet ’jiddisch’ betyder ’judisk’. Språket började användas i Sverige under 1700-talet, då de första judiska invandrarna som kom från tyskspråkiga områden till Sverige talade så kallad väst-jiddisch. 1775 fick judar tillstånd att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen, men under mycket särskilda villkor, som att de måste ha vissa yrken och bo på i vissa städer. Först år 1870 togs dessa begränsningar i rättigheter bort.
Under andra halvan av 1800-talet invandrade judiska immigranter från Östeuropa och Ryssland till följd av pogromer. De talade så kallad öst-jiddisch.
De judar som kom till Sverige under Andra världskriget och efterkrigstiden har sällan överfört jiddisch till sina barn, av rädslan för att barnen skulle råka illa ut om någon hörde dem tala språket, och en önskan att barnen ska komma in i det svenska samhället, skriver Institutet för språk och folkminnen.
Jiddisch är sedan år 2000 ett av Sveriges nationella minoritetsspråk, vilket bland annat innebär att staten, myndigheter, kommuner och regioner har ansvar för att skydda och främja språket.
I dag kan endast ett fåtal svenskar tala och skriva obehindrat på jiddisch och ett fåtal har jiddisch som modersmål. Sajten minoritet.se uppskattar att åtminstone 5000 personer har mer eller mindre språkförståelse eller kännedom om vissa uttryck på språket. Lingvisten Mikael Parkvall har uppskattat att det finns 250–1 500 personer som i någon större utsträckning behärskar jiddisch.
