Är morgondagens t-shirt gjord på restprodukter från jordbruket istället för miljöboven bomull? Det hoppas forskare från Chalmers, som skapat textilfibrer av havreskal, vetestrå, potatisskal och pressade sockerbetor.
Textilindustrin står för omkring tio procent av de globala växthusgasutsläppen, och över 80 procent av klimatpåverkan sker i produktionsledet. Bomullskläder har dessutom stor miljöpåverkan och vattenåtgång. Ett alternativ för att göra klädbranschens material mer hållbara har varit att använda cellulosafiber från trä. Mer resurseffektivt vore att använda restprodukter från jordbruket, menar forskare från Chalmers, som testat att använda skal från havre och potatis, vetestrån och pressade sockerbetor som råmaterial för textilframställning.
– Med den här metoden, som vi har vidareutvecklat i studien, visar vi att det går att göra textilmassa av vissa jordbruksrester. Det är ett viktigt steg mot att kunna skapa textil av restprodukter i stället för att använda bomull, som inte är klimatvänligt, eller trä: en råvara som vi vill använda till väldigt mycket, samtidigt som den behöver värnas ur klimatsynpunkt, säger Diana Bernin, docent på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och senior forskare i studien i en kommentar.
Mindre kemikalier
Två ytterligare fördelar mot att använda trä som råmaterial för cellulosautvinningen är att tillverkningen kräver färre kemikalier och är en enklare process eftersom man inte behöver flisa eller avbarka materialet.
– Dessutom kan det ekonomiska värdet av havre och vete ökas, när det som i dag är restströmmar i stället kan användas som råmaterial för cellulosautvinning, säger Diana Bernin.
Havreskal och vetestrå visade sig mest lovande för att tillverka textilmassan som används för att tillverka kläder. Förutom att skapa textila fibrer från vete har forskarna testat att använda åkervall, alltså gräs och klöver.
Förhoppningen är att teknik och processer från pappersmassaindustrin skulle kunna användas för att omvandla jordbruksrester till textilmassa.
– Om vi kan utnyttja vår befintliga industri och justera processerna i stället för att bygga nya produktionsanläggningar är mycket vunnet, säger Diana Bernin.
Studien Producing dissolving pulp from agricultural waste publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften RSC Sustainability.
Så påverkar klädkonsumtionen klimat och miljö
Kläder och textilier är det fjärde mest miljöbelastande konsumentområdet i EU, efter bostäder, transporter och livsmedel.
Modeindustrin står för 8-10 % av de globala CO2-utsläppen. Det är mer koldioxid än vad all internationell luftfart och sjöfart tillsammans står för.
I Sverige konsumerar vi närmare 14 kilo kläder och hemtextil per person och år. Den svenska textilkonsumtionen orsakar varje år utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar utsläpp från 850 000 varv runt jorden med bil.
Allra viktigast för att minska miljöpåverkan från textilkonsumtionen är inte att köpa (nya) kläder av mer hållbara material, utan att förlänga livslängden på de textilprodukter som redan är tillverkade. Genom att fördubbla livslängden på ett plagg minskar klimatpåverkan och vattenanvändningen med nästan 50 procent.
Naturvårdsverket, Svanen